– Vad fick du…
… till lunch på fritids idag Hedvig….?
– Ähum… ja´ fick fiskhambujjale!
– Fiskhamburgare? Vad gott!
– Ja! Tättegott! De äl hambujjale utan sssccchhhött…
♥
Vad vore livet utan…
… Spiderman…
Nada, om du frågar Hedvig!
Spiderman, Star Wars och Hello Kitty dominerar hennes vardag, med övervikt för Spiderman.
Måste Hedvig välja är valet inte svårt; hon vill helst ha Spiderman på allt…
Förra veckan fick Hedvig nya Spidermanshorts.
De dök upp i brevlådan alldeles lagom tills vi skulle gå på kalas.
Närmare bestämt en kvart innan vi skulle gå…
Klänningen åkte av, Spidermanshorts och Spidermantröja åkte på…
Sedan dess har Hedvig nästan bott i dessa shorts och det var mycket noga att dessa var rena igår så att hon kunde ha dem första dagen på fritids.
De var rena, hon hade dem på fritids och hon kände sig otroligt cool!
Direkt då jag hämtade henne på fritids igår uppstod dock ett litet problem.
Hedvig berättade:
– I mollon, i mollon kommel Emil mamma! Då ska ja´ ha mina Spidelmänsssscccchhhhhorts o då, då säjel Emil Å va´ du äl cool Hedvig! O då, då säjel ja´: Jaaa, ja´ äl cool…
Det i sig var inte problemet – det var kärlek tänker jag, att längta så efter någon att hela dialogen är uträknad.
Problemet var att hinna tvätta och torka dessa sssssccccchhhhhorts tills idag. Efter besök hos Synsam, hos doktorn, i leksaksaffären och på Apoteket fanns inte mycket tid kvar och jag vågade inte lova att de skulle vara rena och torra tills idag.
Som en skänk från ovan kommer bästa bästa grannflickan Anna och ringer på dörren. När jag öppnar står hon där med ett par sprillans nya och supercoola Spidermanssssscccccchhhhhorts till Hedvig!!!!
Men va?!?!
Hon berättar att hon varit med sin mamma, mormor och morfar på Ullared och att de hittat dessa som de tyckte att det stod Hedvig på! Gulle, gulle Anna och hennes mamma Maria!
Gissa en liten tjej som blev lycklig…
Gissa en mamma som blev oerhört tacksam och lättad…
Och, framför allt, gissa en tjej som var mallig då hon gick till fritids idag…
♥
PS. Emil hade sagt att de var coola och Hedvig hade hållt med… DS.
Alldeles nyss…
… var det brottning på tv:n…
Lilla H frågar mig vad det är för något på tv och jag svarar att det är brottning.
Återigen slår det mig att det är väldigt mycket man skall lära sig då man är liten.
Mycket som vi vuxna inte tänker på att vi faktiskt en gång lärt oss.
Visselpipan ljuder på tv:n och brottningsmatchen är slut.
Då tittar lilla H upp från sin iPad och säger:
– Så! Nu äl blottet (brottet) klart!!!
♥
Hjälp!!!
Lilla H hör inte!!!
Lilla H har badat så mycket i plaskpoolen att hon antingen fått vatten i öronen eller så har hon fått lock i öronen!
I alla fall så hör hon inte särskilt bra sedan i förmiddags!
Först trodde jag att hon busade med mig, trotsade liksom men nej, hon hör faktiskt inte!
Jag har testat säkert 70 gånger idag med att prata i normal samtalston ganska nära men utan att hon sett mig, och nej, det är ingen reaktion!
Lite stressad har jag frågat om hon hör mig och jo, hon hör mig säger hon då men ber mig samtidigt att teckna…
Ber mig teckna gör hon sällan numera, mest om det är nya ord. Nu tecknar jag mycket ändå, av bara farten och för att jag tänker att det ändå är bra, att det hjälper till men när hon uttryckligen ber mig teckna samtidigt som hon gnuggar och gnuggar på sina små öron, ja då finns det anledning att misstänka att hon faktiskt inte hör….
Det i sig är inte så konstigt eftersom hon är mer under än över vattnet men ändå, jag tycker lite synd om henne.
Jag får en totalt oförstående blick mot mig och den gör lite ont i hjärtat!
En granne sade till mig att hon hört att man vid lock i öronen och vid flygning kan be sitt barn blåsa upp en ballong eftersom det kan vara svårt att förklara för ett barn hur man gör då man tryckutjämnar. Kanonidé tänker jag! Jag som harvat med Festis vid flygning, Festis som barnen i fråga druckit upp långt innan planet lyfter…
En ballong ska jag defintivt ta med mig då vi flyger om drygt en vecka – låter smart!
Dock har Hedvig provatatt blåsa upp en ballong säkert 25 gånger idag – utan resultat!
Att blåsa upp en ballong är svårt och Hedvig kan det inte. Dock är hon envis som synden så hon blåser och blåser vilket i det här fallet är bra. Samtidigt som hon blåser gnuggar hon sig i öronen så visst har det blivit något vajsing där…
Så olägligt det kom dessutom – idag just!
Första dagen på fritids imorgon…
Är det inte bättre imorgon bitti får vi helt enkelt boka en läkartid efter fritids imorgon, kanske kan de spola eller något annat? Jag kan inte mycket om öron då endast ett av mina tre barn haft öroninflammation en enda gång och det var inte lilla H. Jag vet att problem med öronen på grund av trånga hörselgångar är vanligt då man har Downs men lilla H har inte haft en enda öroninflammation även om hon har väldigt trånga hörselgångar.
Ikväll och imorgon bitti/imorgon dag får vi helt enkelt vara tydliga och påkalla uppmärksamhet innan vi pratar med fina lilla H…
♥
Jag känner en Åsa…
… som är något utöver det vanliga…
Åsa är något alldeles extra!
Den Åsa jag tänker på var Ebbas mentor under hela högstadiet och jag har aldrig träffat maken till underbar och fantastisk både lärare och människa! Åsa är så underbar att Ebbas lillebror Ludvig i sexan önskade att gå om ett år för att också få Åsa som mentor. Det säger ganska mycket tänker jag…
Under de tre åren Åsa var Ebbas mentor kom vi varandra gradvis närmare och hon har under åren som gått kommit att bli en god vän. Det är drygt ett år sedan Ebba gick ut nian och vi har bibehållit kontakten, finaste Åsa och jag.
Så igår var vi bjudna till Åsa på lunch och vi hade en av sommarens absolut mysigaste eftermiddagar, Ebba, lilla H och jag! Vi välkomnades i Åsas nya fina hem, vi åt en underbar lunch utomhus, vi pratade, skrattade, fikade, spelade krocket och promenerade till havet där lilla H badade.
Tiden flög iväg och lilla H som förvisso känner igen (men inte känner) Åsa från Ebbas högstadieår tog Åsa till sig till fullo. Hedvig kunde lika gärna sagt hundra gånger att hon vill åka hem, vägrat svara på tilltal etc men icke! Hon visade sig från sin bästa sida, stegade före oss genom trädgården och in i huset. När vi kom fram till dörren hade hon prydligt ställt sina rosa små crocks utanför dörren, hon åt upp alla pastasnäckor Åsa kokat till henne, hon tackade för maten, hon tackade för fikat och hon bad Åsa att leka med henne! Det sista är ett mycket gott betyg!
Varma längst in i våra hjärtan åkte vi hem, mina flickor och jag!
Då lilla H vaknade imorse så sade hon alldeles nyvaken:
– Mamma! Ida´, ida´ tänkel ja´ vi ska åka till min kompis Åsa igen…
Tack finaste Åsa för en underbar dag!
♥
Igår kväll då jag läste…
… godnattsaga för lilla H…
… kom fina Ludde in för att säga god natt. 15 år som han är, är han i målbrottet och rösten pendlar mellan djupaste mörka mansrösten och en pipig falsettröst. Det händer inte jätteofta längre men någon gång emellanåt och vi skrattar gott åt det tllsammans. Ludde bjuder gärna på det, tokskrattar och härmar sig själv.
När han så igår sade god natt till Hedvig lät det väldigt roligt och vi båda brast ut i skratt.
Hedvig, som inte alls tyckte det var roligt, sade:
– Sluta plata Ludde! Du hackal…
♥
Lycka är…
… att vakna på morgonen…
… och finna att man fått en egen dator på sitt skrivbord, i sitt rum…
– Mamma! Ja´ äl stol scheeej nu! Ja´ hal egen datol!!!!
♥
Ikea is…
… da shit om du frågar lilla H…
Hela stället är som ett jätte-lekland och till på köpet serveras favvo-rätten till lunch!
Kan det bli mycket bättre?
Jag har haft en mysig dag med mina fina flickor. Fina sonen ville aboslut inte följa med, han tittade helt underligt på mig då jag frågade och sade sedan att han kanske eventuellt åker med den dagen han behöver nya ben till sängen eller så… *ironi*
På Ikea är det lite stressigt för Hedvig tänker jag!
Det är så mycket hon vill göra, som hon måste göra och det kan suga musten ur den flitigaste av flitiga.
Vid varje skrivbord med en dator måste hon sätta sig och spela WOW en stund.
Vid ett annat skrivbord kände hon sig manad att sy lite.
Då vi kom fram till grovköket rusade hon fram till en tvättmaskin, slet upp luckan och fann till sin glädje en handduk!
– Jesus Amalia! Häl liggel de tvätt! Ja´ måste hänga den!!!
Snabbt satte hon storasyster i arbete med att tömma tvättmaskin och hänga tvätt.
Att Hedvig till slut valde att gömma handduken i ett vitrinskåp är inget vi låtsas om…
Framme vid köksavdelningen blev det stressigt igen.
Dags att leka mamma-pappa-barn och eftersom Hedvig själv tog på sig mammarollen ställde hon sig vid spisen och rörde i grytorna. Ja, jag vet att jag nu framstår som gammaldags och säkert även som en bakåtsträvare men i vår familj är det mamman i familjen som lagar maten (bland annat, observera; bland annat…).
Efter en stund behövde mamman i familjen smita in på toaletten och då hon kom ut därifrån stod bara Ebba där. Med ett mycket frågande tonfall och med en menande blick mot närmsta garderob förklarade Ebba att hon inte hade en aaaaaaning om vart lilla H tagit vägen.
– Tittut!!!!
Att sedan äntligen komma fram till restaurangen blev en välbehövlig paus för oss alla. Ja, även för lilla H som kunde sjunka ner i lekhörnan utan att ha massa grejer på sin to-do-lista.
En barnportion med favvo-rätten förslår inte längre varför jag istället köpte en tallrik med åtta (!!!) köttbullar, potatismos, sås och lingon. I kassan bad jag om att få betala för den superviktiga-kan-faktiskt-hämta-själv-glasspinnen som ingår i barnmenyn. Döm om min förvåning då en glasspinne ingick i samtliga menyer för barn upp till 13 år.
Åtta köttbullar var det och åtta köttbullar med tillbehör försvann i ett nafs:
Hela det supertrevliga besöket avslutades med en mjukglass och vi åkte alla nöjda hem med en överhängande trötthet i kroppen och knoppen. Det är stressigt på Ikea…
♥
PS. Lilla H lekte med bästa Anna då vi kom hem, Ebba somnade i soffan då hon tittade på handboll, mamman… ja, mamman hon gjorde middag och sprang en mil… Olika är bäst! DS.
Lilla H verkar ganska nöjd med…
… att vara hemma också…
Hedvig älskar båtlivet, så länge det inte gungar för mycket, men lilla H älskar att vara hemma också.
Det är skönt och jag känner igen mig själv mycket i det. Det är skönt att gå hemma och skrota lite, göra lite vad som faller en in utan att ha så mycket bestämt.
Det är så vi har det denna veckan, lilla H och jag.
Vi skrotar runt lite, dricker kaffe och varm mjölk i sängen på morgonen samtidigt som vi tittar på Bolibompa eller läser en bok, vi spelar fotboll på gatan (i vackraste prinsessklänningen), vi har bakat bullar som vi sedan cyklade till mormor och morfar med för att fika i deras trädgård, vi har köpt nya blommor till krukorna på utsidan och Hedvig har själv valt en väldigt rosa blomma till sin lekstuga.
Imorgon är en tripp till Ikea planerad med lilla H och Ebba. På Ikea ska vi ”äta go´ lunschhh o så, schöttbullal med patismos, lingon o sås o så…”. Vem vet, kanske blir det även en ”glass med kaka” som Hedvig kallar mjukglass för då hon inte alltid kommer ihåg att det heter mjukglass.
Vi har mysiga, lugna, sköna dagar helt enkelt…
♥
