Liten H...
Om man en ledig fredag…

… packar väskan full med bra-att-ha-saker …
Och sedan åker till båten.
Och sedan fiskar krabbor, äter grillkorv efter grillkorv, själv hämtar glasspengar i båten och köper två goda kulor glass från Lejonet & Björnen.
Och sedan tar ett dopp i det, i mitt tycke, ännu helt svinkalla havet, för att sedan äta middag i solskenet och sedan lyckas övertyga mamman och pappan om att det nog är bra att busa med lite godis på kvällskvisten. Fast det bara är fredag…
❤️
Då kan man nog summera dagen som ganska god tänker jag…
Den där lilla hjälpredan jag har…
 
… hon går inte av för hackor hon…
 
Hon hänger tvätt som om hon aldrig gjort annat. Hon sorterar spara- och släng högar inför flytt, även det som om hon aldrig gjort annat. Hon går i sin fars fotspår och slänger hellre än sparar – tvärtemot sin mamma. Det är väl bra tänker mamman för ju mer hon slänger, ju mer kan mamman spara…
Win-win…
 
Hon har också idag varit en hejare på att hjälpa grannar som klippt sina enorma cypresser. Hedvig har minsann sopat och slängt för det vilda för dem också.
 
Slutligen knallade hon över till en annan granne för att ge bort sin lilla gröna skottkärra till deras lilla barnbarn Nellie. Med motiveringen att hon själv blivit alldeles för stor. Grannarna tog gärna emot skottkärran men tyckte de kunde byta mot en chokladboll…
 
Inte sade Hedvig nej precis…
 
❤️
 
Bytt är bytt – igen liksom….
Och vardagen…
 
… rullar på…
Oavsett vart tankarna är, så rullar den på.
 
Idag har jag skolavslutning.
Det känns lite märkligt. Det är alltså min skolavslutning. Inte barnens.
Därefter är jag halvvägs.
 
I vårt garage finns 200 flyttkartonger som ska fyllas.
Jag blandar skolavslutningar och packning med prassligt sidentyg, stundande bal och kommande student,
En salig blandning alltså.
 
En blandning av livet, som liksom bara rullar på…
 
 
 
En kontrasternas…
 
… dag…
Jag har svårt att finna ord.
 
Jag har firat familjens pappa, tillika älskad make.
Det är roligt.
Tårta, paket, skönsång (om man skarvar lite), önskemiddag, flagga på köksbordet…
 
Men jag har också varit med om den absolut sorgligaste stund i mitt liv.
Jag känner mig tom, ödmjuk, ledsen, tankfull – alla känslor på en och samma gång.
 
Men också en av de vackraste.
På samma gång.
Det är motsägelsefullt.
Men framförallt är det fel.
Fel, fel, fel
 
Fel ordning på hela livet.
 
Jag har varit på begravning idag.
En barnbegravning.
Det finns inga ord som beskriver det ledsamma.
Inga ord som kan göra förtvivlan rättvisa.
Inga ord som beskriver mammans och pappans sorg.
Det finns ingen som helst mening med att något sådant sker.
Ingen
 
Igen kan jag avundas människor med gudstro.
Som har någon att förlita sig på. Att luta sig emot.
Själv känner jag mig än mer tvivelaktig dagar som denna…
Jag kan känna mig arg på hela livet.
Jag kan känna mig arg på den Gud somliga hävdar finns.
För hur kan livet då vara så oerhört orättvist? Så smärtsamt?
Jag förstår inte…
Det gör så ont, det är så ofattbart, det är så orättvist…
 
 
 
 
Alla mina tankar och min kärlek till gossebarnet V och hans nära och kära…
 
 

Utan Dina Andetag Text

Skiva: Singeln Om du var här
Text: Joakim Berg 
Musik: Joakim Berg

Jag vet att du sover 
känner värmen från din hud 
bara lukten gör mej svag 
men jag vågar inte väcka dej nu 

Jag skulle ge dej 
allting du pekar på 
men bara när du inte hör
vågar jag säga så 

Jag kan inte ens gå 
utan din luft i mina lungor 
jag kan inte ens stå 
när du inte ser på 
och genomskinlig grå 
blir jag 
utan dina andetag 

Min klocka har stannat 
under dina ögonlock 
fladdrar drömmarna förbi 
inuti är du fjäderlätt och vit 

Och utan ett ljud 
mitt hjärta i din hand 
har jag tappat bort mitt språk 
det fastnar i ditt hår 

Jag kan inte ens gå 
utan din luft i mina lungor 
jag kan inte ens stå 
när du inte ser på 
och färglös som en tår 
blir jag 
utan dina andetag 

Jag kan inte ens gå 
utan din luft i mina lungor 
jag kan inte ens stå 
om du inte ser på 
och genomskinlig grå 
vad vore jag 
utan dina andetag

Vad vore jag 
utan dina andetag

 
 
 
 
 
Idag har vi….

… födelsedag här i huset…
Pappan i huset fyller år.
Han bjöds på skönsång (nåja) strax före klockan sex imorse av pigg liten H, hyfsat pigg fru och en inte alls pigg Ludde. Men sjöng gjorde vi. Och paket utdelades och tårta bjöds det på för den som önskade.
Lilla H hade ritat snudd på hela Lönneberga som hon stolt överräckte.
❤️
Man får ju också önska mat när man fyller år, så ikväll äter vi plankstek…
Det där med att liksom…
 
… flytta ut när det blir sommar…
Det är bland det härligaste som finns.
 
När lilla H kommer från skola och fritids vill hon gärna sitta i sitt älskade soffhörn en stund. Kolla lite på iPaden, leka lite med sina huvudlösa Woodydockor och så. Nåde den som ens tänker tanken på att närma sig.
 
Men så kommer sommaren och värmen.
Lilla H byter plats och flyttar ut på altanen. En filt, en iPad och en flaska vatten med is – mer behövs liksom inte.
 
Ett soffhörn mot ett altanhörn – bytt är bytt…
 
❤️
 
 
Den där lilla livsnjutaren…
Jag smyger utanför lilla H:s rum…
 
… och tjuvlyssnar mest hela tiden…
Och jag skäms inte ett dugg!
 
Jag tjuvlyssnar på hennes högläsning.
Hon läser för dockor och nallar, för låtsaskompisar och andra filurer.
Hon läser korta ord och långa ord.
 
Hon läser så himla bra numer och jag njuter!
 
 
 
Och som sagt, jag skäms inte ett dugg…
Matvanor kan se..
 
… väldigt olika ut…
Man behöver inte dela favvorätter inom familjen inte.
 
Det gör vi  inte i den här familjen.
I själva verket har vi väldigt olika favvorätter.
Lilla H:s favoriter tar nog ändå priset tror jag.
 
Pris i knepiga blandningar tänker jag då.
Hedvig vill gärna ha allt hon älskar på samma gång och på samma tallrik.
Kanske är det gott, jag vet inte. Jag tänker mer att jag vill ha var sak för sig och kanske inte blanda allt jag tycker om hej vilt. Hedvig tänker mer att allt som är gott kan man äta tillsammans.
 
Som med frukostmackan.
Tunnbrödrulle är gott. En av de få brödvarianterna Hedvig gillar.
Smör är också gott. Himla gott till och med.
Kalvkorv är ett av favvopåläggen.
Jordgubbar är naturligtvis helt underbart gott.
 
Voilá!
En frukostmacka är gjord!
 
 
Jag önskar jag hade mer av Hedvigs uppfinningsrikedom i mig…
Mors dag…

… med allt vad det innebär…
Olika i olika familjer tänker jag.
I min familj innebär det tårta, några små paket, teckningar eller liknande. Hos mig innebär det även lite funderingar.
Funderingar kring de mammor som finns, och till de som inte längre finns bland oss. Jag funderar mycket på de mammor som mist en liten, där familjen för alltid kommer sakna någon. Jag funderar på alla de kvinnor som så gärna vill bli mammor, men av olika anledningar inte blivit det. Missförstå mig, jag menar inte att en dag som Mors dag är en av anledningarna till att vilja ha barn. Inte alls. Jag menar bara att just jag tänker lite extra även på dem en dag som Mors dag…

Min mamma finns tack och lov i livet. Hon har varit här idag. Suttit i solen och ätit jordgubbstårta och pratat om livet med mig. Druckit jordgubbssaft som jag kokade tidigare idag, och fått en burk jordgubbssylt jag också kokade tidigare idag. Det är värdefullt. Att ha sin mamma. Jag älskar min mamma!

Lilla H gav mig jordens mest hemliga paket imorse. Det jag fick se härom dagen men som ändå var en hemlis. Jag, som inte är särskilt förtjust i dukar, har nu den allra vackraste duk jag kan tänka mig på mitt köksbord. En duk som är tryckt i mönster av lilla H och fållad i kanterna av lilla H och fröken Pia. Den är underbar!

Ett annat hemligt paket fick jag till frukost. En bok jag så länge velat ha. En som jag tror kan inspirera mig till att bli en bättre människa, kanske lite snällare mot mig själv. Jag ser den som en pepp-bok när jag inte riktigt orkar peppa mig själv. 
Ytterligare ett paket är på ingång enligt Ludde. Det blir när Ebba kommer hem. Ebba som varit i Malmö, kollat på handboll, bott på hotell och alldeles säkert haft galet roligt. Det blir spännande…
Men bäst av allt är ändå sms:et med röda hjärtan från Ebba då hon vaknat, den extremt långa, varma och mysiga kramen av 185 cm Ludvig när han vaknat, lilla H:s jämfotahopp av spänning då jag skulle öppna hennes hemliga paket och mannens viskande ord om att jag är världens bästa mamma…
❤️
Rik känner jag mig, igen…
Alltså, om man måste…

… verkligen måste …
Åka med och kolla kranar, toalettstolar och badkar.
Fast man inte vill. Verkligen inte vill.
Då kan det ändå bli bra.
Om man i första butiken hittar en rolig lekhörna och har högläsning ur en bok man faktiskt aldrig tidigare läst  och det går bra – jättebra – då känner man sig glad. Jätteglad!
Om man sedan i andra butiken träffar på en livs levande Nilfiskelefant – och dessutom får en likadan mjukiselefant, ja men få känner man sig jätteglad en gång till. Så glad att man helt medgörligt sätter sig på en trave parkettgolv och bara väntar på att mamman och pappan ska bli klara med kranar, toalettstolar och badkar.
Och när mamman och pappan lovar lilla H korv och mos så snart de är klara blir lilla H så glad att hon utbrister:
– Jaaaa! Ja’ ärrr prrrrropphungrrri! Min mage och min hjääääärna vill ha mat nu…

❤️