Liten H...
Att bjuda hela…

… fotbollslaget på bowlingkalas…
Plus de i klassen som inte spelar fotboll.
Det blir en livad eftermiddag.
Men också en eftermiddag full med skratt och flams och bus.
En kalaseftermiddag precis som den ska vara. Där man ingår i ett sammanhang och där alla är omtyckta precis som de är. Där ingen behöver förställa sig för att passa in. Istället passar man in just för att man är som man är…

Jag tänker att det finns många som har att lära av lilla H och alla hennes kompisar. Lära att alla är bra, att olika är bra och att olika berikar…

❤️


En magisk dag…
 
… för yngsta lilla hjärtat…
Precis som hon ville.
 
Halv sex ringde mammans och pappans klocka.
Pappan gick upp direkt, mamman låg kvar ett par minuter.
 
– Ska du inte gå upp mamma? Ja´ fyller år…
 
Så klart att mamman skulle gå upp.
Trekvart senare stegade familjens övriga fem in i sovrummet.
Sången mestadels falsk men ganska mycket frenesi trots den tidiga timmen.
Jag tror inte ens jag behöver beskriva lyckan hos den lilla loppan i sin gröna grodpyjamas.
 
När jubilaren väntade på taxin tyckte hon att det kändes pirrigt i hela magen, och när taxin svängde in på uppfarten viskade hon till mamman att mamman minsann måste berätta för chauffören att det inte är en vanlig dag idag. Det gjorde mamman och chauffören for ut med händerna i en yvig gest och gratulerade och gratulerade igen. Precis som det ska vara en speciell dag som denna.
 
Så är det det där med att hyra hus av bästa värdparet.
Som när mannen i huset stegar ut i morgonsolen strax efter klockan åtta för att hissa flaggan – bara för lilla H.
Eller som när frun i huset ställer ett helt fat med egenodlade vindruvor och lägger ett vackert brev bredvid – bara till lilla H.
 
Om de visste vad det betyder för oss.
Jag tänker att nog ska berätta det för dem en dag…
 
 
Blombud kom och det är bra malligt när man fyller tio år.
Egna blommor… Med bud…
 
Så har vi haft kalas med nära och kära.
Med en kusin till Hedvig som hon inte träffat på många år.
Så många år att hon inte mindes honom, och så många år att han nog upplevde att han inte kände Hedvig.
Nu minns Hedvig William och nu känner William Hedvig.
De klickade gott de två. Som om de alltid känt varandra.
 
Så kom Viktor ifrån Norge!
Det blev bestämt igår och vi höll det hemligt för Hedvig.
Eller, vi avslöjade att någon hon tycker mycket, mycket om skulle komma på kalaset – men vi sade inte vem.
Hon har gissat hela dagen. Mest gissade hon på morbror Nicke.
 
– Honom tycker ja´ om. Nicke.
 
Men det var inte Nicke.
Det var Viktor och hans mamma och pappa.
Oj, så glad hon blev!
Tänk att Viktor susade hit ända ifrån Norge. För Hedvigs skull.
 
Och bästa före detta grannarna kom också!
Och kunde spela fotboll och leka med Hedvig!
 
 
 
Så den efterlängtade tårtan. Barcelonatårtan.
Som var en succé både att skåda och att äta. Och med fotbollsljus på.
Liksom…
 
När gästerna droppade av var lilla H så trött, så trött.
Det räcker nästan inte att säga att hon var trött. Hon var helt slut.
 
– Ja´ vill att Ebba lägger mig. Hon är väääärldens gulliaste…
 
Så klart att Ebba lade sin trötta syster som säger så gulliga saker.
Så klart att Ebba läste en saga för sin trötta syster som säger så gulliga saker.
Sagan tog slut och den trötta systern som säger det som faller henne in sade till Ebba:
 
– Akta den jävla Bamsen och hämta min mamma…
 
 
 
Även om det hoppar små grodor ur den där lilla smultronmunnen, är hon jordens mest ljuvliga varelse och vi hoppas och tror att hennes dag varit så magisk som hon önskat…
 
 
Det där med lycka…
 
… det är hon specialist på att uttrycka, lilla H…
 
Som när hon öppnar ett paket och får sin tredje Woody-docka.
Med huvudet kvar.
 
De andra två har tappat huvudet efter idogt användande.
Den första pratar svenska.
Den andra pratar norska.
Den tredje, den med huvud, pratar engelska.
 
Alla dessa språk för att de är så svåra att få tag i…
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hipp Hurra för lilla…
 

  
… tioåringen ida´…
Lilla älskade hjärtat.
 
Tänk ändå, att hon fyller tio år.
Hennes födelsedag kommer för alltid att framkalla så mycket känslor.
Det är som att jag återupplever, inte bara dagen, utan också alla känslor som hon kom med, lilla H.
 
Jag minns orden jag fick höra. Orden som inte gick in.
Orden som skapade ledsenhet, oro, förtvivlan över så mycket.
Inte ledsenhet och förtvivlan över lilla H, detta efterlängade lilla flickebarn, men över så mycket annat.
Jag minns oron över folks reaktioner. Mest över mina nära och käras. Så behövde jag ju inte tänka, visade det sig. Så älskad som hon varit från första stund av oss alla som är henne när.
Hon berör, lilla H…
 
Mest av allt minns jag oron över att jag skulle förlora henne.
Att hon inte skulle orka tills hjärtoperationen blev av.
Att hon inte skulle orka hjärtoperationen när den väl blev av.
Att känna oro för att mista sitt barn, det går inte att beskriva…
 
Jag minns också tårarna.
Tårarna jag mest grät i smyg och som jag kunde fyllt en hel pool med.
Detta och så mycket mer kommer över mig lite extra varje födelsedag, jag kan inte hjälpa det.
Somliga skulle kanske säga att jag inte har bearbetat alla känslor hon tog med sig till jorden.
Kanske har de rätt?
Själv tror istället att jag bearbetar mest hela tiden men att jag kanske gör det lite extra just en födelsedag…
 
Den mesta känslan är tacksamhet. Och stolthet så klart.
Lite extra en dag som denna. Så som man gör på sina barns födelsedagar.
Lite extra priviligerad som fått lilla H med sin extra kromosom. Herre Gud och himmel och plättar, annars hade Hedvig inte varit Hedvig – och det är ju Hedvig vi vill ha…
 
Jag njuter av hela hennes uppenbarelse, av hennes kärlek till oss alla.
Jag lär av hennes funderingar och hennes klokord.
 
Det är som att Hedvig är själva livet…
 
 
Grattis mammas älskade lilla gos!
Vi ska göra din födelsedag precis så magisk som du vill ha den.
 
 
 
Tusen tack för att du kom just till oss…
 
 
 
   
 
1
 
 
 
2
 
 
3
 
 
 
 
4
 
 
 
5
 
 
6
 
 
 
7
 
 
8
 
 
 
9
 
 
 
 
 
 
 
 
 
– Mamma, idag…
 
… har vi röstat i skolan…
 
Mamman känner sig först förvånad.
Sedan känner hon sig imponerad.
Tänk ändå, att de pratar om det kommande valet i skolan.
Och inte bara pratar tydligen, de röstar verkligen och tydligen och alldeles uppenbart.
 
– Åh! Har ni röstat?!
 
– Ja, det har vi.
 
– Pratar ni om valet i skolan?
 
– Öh… va´?! Va´ e´ de`?
 
– Valet. Valet som är i höst.
När man ska rösta om vem som ska bestämma olika saker i Sverige.
 
– Nejääää…
 
– Vad röstade ni om i skolan?
 
– Vi röstade om ifall vi skulle läsa Emil eller Alfons…
 
 
 
 
 
Att lära sig rösta om olika saker är ju bra tänker mamman.
Herre Gud, val som val…
Lillasyster och storasyster…
 
… leker rymdvarelser…
Det kan vara en kul lek – prova!
 
Lillasyster överraskar genom att dra på sig pappans mysbrallor på huvudet. Det är hennes definition av hur en rymdvarelse ser ut.
 
– Kom nu min systerskärlek! Älskar du att vara min kärlek…?
 
säger lillasyster till storasyster…
 
❤️
Tänk…
… det där med att välja själv…
Att titta ut vad man vill ha.
 
Det är lycka det!
Att bläddra i en klädkatalog och då allra helst på sidorna med pojkkläder, fast man själv är en flicka. Varför finns det ens pojk- och flickkläder? Man tycker väl om det man tycker om tänker jag.
Att då hitta värsta coolaste pyjamasen i älsklingsfärgen och ropa rakt ut i luften:
 
 
– Mamma! Den vill ja´ ha!!!
 
 
Så när den dimper ner i brevlådan blir man så tokglad så att man vill ta på den med en gång.
Så tokglad att man övertygar mamman om att den inte alls behöver tvättas innan första användningen – fast mamman helst och gärna gör så.
 
När pyjamasen är på kan man leka groda i vår lilla stuga, hoppa runt, kvacka och vara hur lycklig som helst.
En regntung måndag som denna.
 
En hoppande liten groda i stugan kan också göra resten av familjen lite lyckliga…
 
 
 
Grodlycka
 
Tänk att det faktiskt kan löna sig…

… att slita sitt hår…
Och tjafsa och bråka – i fem dagar!
Idag blev det klart.
Klart att lilla H hämtas sist på taxituren, och inte först.
Helt rimligt om du frågar mig eftersom hon bor närmast skolan av de barn som åker i samma taxi.
Detta betyder att Hedvig från och med måndag åker taxi i tio minuter i stället för i 50 minuter!!!
❤️
Denna gången blev det 1-0 till oss…
Den där lilla…
 
… seglartjejen vi har…
Hon säger vad hon tänker minsann.
 
Ikväll smög jag – hyfsat graciöst tyckte jag själv – ner bredvid henne i sängen för att läsa godnattsaga.
 
 
– Åh, va’ tung du är!
 
– Är jag tung?
 
– Ja! Och tjock!
 
– Tung och tjock…?
 
– Ja, hela tiden är du tjock! 
 
– Hm…
 
– Ja’ vill att du ska vara som en spik! 
 
 
❤️