Hon får en matlåda...

 
... från fackförbundet Vision...
Av storasyster.
 
Hon blir så lycklig över matlådan, det lilla flickebarnet.
Hoppar upp och ner. Tjoar och dansar.
 
Vi ser förvånat på. Vad hände?
Hur kan en reklamplastlåda ifrån Vision framkalla sådan lycka?
 
 
– Åh! Det är ju den ja´ har sett på reklam! På TV!
Med papegojan som sjunger!
 
 
Sakta erinrar jag mig Visions tv-reklam.
Med den lilla blå undulaten som sjunger att himlen minsann är ett ställe på jorden - fritt översatt.
Jag vet ju att hon tycker om den. Att den sjungande undulaten gör henne glad och alldeles "sprittig" i hela kroppen. Men en plastlåda...?
 
 
– Kan ja´ få ha den med frukt i till skolan mamma?
Med vindruvor? Snälla?
 
– Ja, jo... absolut.
Men vi kan ju inte fylla hela den med vindruvor.
Det blir väldigt många vindruvor i så fall.
 
 
Men nej, hon behöver inte ha så många säger hon. Inte mer än vanligt. Inte mer än vad som ryms i den lilla plastburken hon vanligtvis har vindruvor i.  Det är inte mängden som är viktig. Det förstår jag. Det är själva lådan och lyckan och malligheten som bor i den.
 
Omsorgsfullt lade hon i morse det antal vindruvor hon ville ha med sig. Det blev 14 stycken.
Det ser lite futtigt ut, det erkänner jag att jag tycker. Det är en väldigt stor låda för några ynka vindruvor. Det tycker jag också. Men det är en värdslig sak. Lilla H är lycklig och jag anar att hon är mallig i skolan idag, då hon drar upp sin Visionlåda ur ryggan och mumsar i sig sina 14 vindruvor.
 
 
 
 
Hennes lycka som jag inte alltid kan relatera till...
 
💗
 
 
... men som jag så ofta avundas henne...
 
 
 

Sportlovet är...

(null)

... snart till ända...
Helgen kvar.

Vi har haft fina dagar. Lata dagar.
Förkylda dagar med halsont och lite huvudvärk. Men fina.

Sovmorgnar.
Frukost framför tv:n. 
Hon har valt film efter film.
Någon dag lekland med fina vänner.

- Så kul att ha med en kompis!

Sade hon.
Och hjärtat hoppade till lite.
Kompisars betydelse och allt det där som gör lite ont. Vilken tur att hon har kompisar att tillgå ändå. Om än inte i samma utsträckning som varken hon själv eller vi önskar. Jo, om vi tillrättalägger. Jag önskar att vi inte behövde tillrättalägga. Jag önskar det löste sig spontant. Så ser Hedvigs värld oftast inte ut. Dock och tyvärr.

Så en vilodag. Där vi bara var. Tog lunchen med oss och gick på utflykt. Till havet fast vi bor vid havet. Vi gick till en annan udde helt enkelt. Solen som värmde. Samtal.
Som jag älskar samtal. 

Fina vänner på frukost en morgon.
Så annorlunda och roligt och fint sätt att ses. Morgonrufsigt hår, rostis, cheddar, våfflor, ägg, nybakt bröd, kaffe, juice och andra godsaker. 
Fint.

Så drog vi på spa.
Det fantastiska hotellet nära oss skippade sin 16-årsgräns på lovet och erbjöd tonårsspa från 13 år. 
Lyx.

Morgonrockar, badtofflor, varma pooler, ishinkar, läsk, olika varianter av bastu, bubbelpool, läsk igen, en kycklingwrap utan lök... och samtal. Dessa samtal som gör mig salig. Så mycket som kommer fram. Skoj och bus men också allvar och kunskaper jag inte visste fanns.

Fredag idag.
Snorigt, halsont och dunkande huvud.
Frukost framför tv:n, Ica, lunch, film igen, fika.
 Nu har hon bastat med pappan. Lycklig.
Är hon lycklig är jag lycklig.



Fint lov ändå...

❤️


... tillsammanstid är fint...


Idag fyller du år...

(null)
 
... fina, vackra och genomkloka...
Ebba.
 
Grattis på din dag!
 
Idag är det din dag.
Liksom alla andra dagar.
Alla dagar är dina dagar, glöm aldrig det.
Och ta vara på dina dagar. Lova mig det.
 
Lyssna till ditt hjärta. Alltid.
Lova mig det också.
 
Du följer ditt hjärta mer och mer för varje år som går. Det glädjer mig. Att följa sitt hjärta är att vara sann mot sig själv. Och att vara sann mot sig själv är bland det bästa man kan vara. Se det som en långsiktig investering i dig själv, eller som en stor present till dig själv. Det är inte helt lätt, jag vet. Det finns så mycket tyck och tänk runt omkring en.
Men försök gumman. Försök.
Lova mig det också.
 
Du har din själ och ditt hjärta i två världsdelar. Det är inte helt okomplicerat. Jag ser det. Och jag tänker att jag aldrig någonsin stött på en människa med så mycket kärlek och godhet i sitt hjärta som du har. Du strösslar med din kärlek och din omtanke var du går.
Fortsätt med det.
 
Du är som solen, skiner var du går.
Håll ditt huvud högt och var stolt över den vackra, goda människa du är.
 
Jag minns så innerligt när våra blickar möttes för första gången. Du, en halv minut gammal. Jag, lika "gammal" som du är nu. 24 år.
 
24 år av oändlig och villkorslös kärlek.
Av stolthet, nyfikenhet, skratt och tårar.
 
Ingen kan jag skratta med som med dig.
Skrattanfall där vi ramlar ihop i en hög på golvet och driver lillasyster till vansinne.
Eller så att krampaktig tystnad uppstår i luren.
 
Ingen kan jag heller gråta med som med dig.
Gråt till viktiga och oviktiga ting.
Till och med till tecknad film. 
För att vi har hjärtat utanpå.
 
Dig kan jag råda men också fråga om råd.
Med din klokskap och dina tankar lär du mig nya saker vid varje samtal.
Att du väljer att fråga mig om råd gör mig glad. Oavsett det gäller svåra beslut, stora beslut, krångliga beslut eller något så "banalt" som vilka jeans som är snyggast.
Det gör mig mer glad än du anar.
 
Dig ska jag stå bakom alla dagar.
Dagar du vill, men också dagar du inte vill.
Jag finns för dig. Alltid.
 
Jag älskar dig Ebba!
 
 
Snart ses vi...
 
❤️
 
 
... tills dess får du låten "Darling" av mig...