Härom kvällen…

 

… satte jag hårt mot hårt…

 

Jo, det är sant!

 

 

Det är inte min starkaste sida men ibland så. Vad jag gjorde var att jag helt enkelt vägrade läsa saga! Jag hade precis krupit ned hos mysig liten H för att läsa god-natt-saga då elaka svordomar plötsligt haglade ur hennes söta smultronröda lilla mun – igen liksom… Rött kort hjälper föga och senaste veckorna har svordomarna dessutom accelererat – jag vet inte vad jag ska göra år det och jag håller på att bli galen!!!!

 

Lugnt och sansat lade jag därför bort Bamsetidningen, förklarade att det är nog nu, att jag inte tänker läsa för en liten flicka som svär mest hela dagarna etc… Hedvig svor lite till för att sedan böna och be samtidigt som hon bedyrade att hon nu minsann slutat att svära. Jag höll med om det ju är bra men jag lät mig inte fjäskas för och talade därför om för lilla H jag istället kunde läsa dagen efter då hon ”bevisat” att hon slutat svära. Det blev en lååååång nattningsprocedur med många tårar…

 

Tidigt (med betoning på tidigt) nästa morgon kom en liten H och bad mig läsa Bamse för henne. Mmmm… Jag drog på det lite, hade svårt att vakna och hade faktiskt ingen lust alls att börja morgonen med att läsa. Kampen mellan oss två var med andra ord igång redan innan jag slagit upp ögonen… Vinnaren av kampen blev – naturligtvis – lilla H, igen!

 

Den här gången vann hon genom att till slut bestämt sätta händerna i sidan, stirra ilsket på mig samtidigt som hon utbrast:

 

– Kom nu mamma!!! Annars blil ja sulpuppa på dej!!!