Det är inte alltid så lätt…
Härom kvällen…
… satte jag hårt mot hårt…
Jo, det är sant!
Det är inte min starkaste sida men ibland så. Vad jag gjorde var att jag helt enkelt vägrade läsa saga! Jag hade precis krupit ned hos mysig liten H för att läsa god-natt-saga då elaka svordomar plötsligt haglade ur hennes söta smultronröda lilla mun – igen liksom… Rött kort hjälper föga och senaste veckorna har svordomarna dessutom accelererat – jag vet inte vad jag ska göra år det och jag håller på att bli galen!!!!
Lugnt och sansat lade jag därför bort Bamsetidningen, förklarade att det är nog nu, att jag inte tänker läsa för en liten flicka som svär mest hela dagarna etc… Hedvig svor lite till för att sedan böna och be samtidigt som hon bedyrade att hon nu minsann slutat att svära. Jag höll med om det ju är bra men jag lät mig inte fjäskas för och talade därför om för lilla H jag istället kunde läsa dagen efter då hon ”bevisat” att hon slutat svära. Det blev en lååååång nattningsprocedur med många tårar…
Tidigt (med betoning på tidigt) nästa morgon kom en liten H och bad mig läsa Bamse för henne. Mmmm… Jag drog på det lite, hade svårt att vakna och hade faktiskt ingen lust alls att börja morgonen med att läsa. Kampen mellan oss två var med andra ord igång redan innan jag slagit upp ögonen… Vinnaren av kampen blev – naturligtvis – lilla H, igen!
Den här gången vann hon genom att till slut bestämt sätta händerna i sidan, stirra ilsket på mig samtidigt som hon utbrast:
– Kom nu mamma!!! Annars blil ja sulpuppa på dej!!!
Det ligger mysfaktor i…
… att efter 15 år ha ”fått tillbaka” min storebror och barnen sina två kusiner…
Igår kom de!
Min bror och hans två mycket fina ”små” pojkar! Sist jag såg dem var de 3 och 1 år gamla, nu är fr 18 respektive 16 år… Hur gick det till liksom?! Vänner med dem alla på Facebook sedan ett par år men ändå…
Först igår sågs vi ”IRL” så att säga.
Lilla H var tokglad innan de kom och bedyrade för mig att hon nu skulle vara ”tätteduktig” och låna ut allt hon äger och har – till och med sin iPad och sin Woody-docka!!! Jag anade lite oråd och försökte förklara att hennes två ”nya” kusiner är stora, lika stora som Ebba och Ludde… Men nja, jag tror att hon ändå såg framför sig två små kusiner som nya lekkamrater.
Lite tonårsblyga grabbar klev ur bilen och hade, helt förståeligt, inte riktigt lust att gå lös på studsmattan det första de gjorde och besvikelsen hos lilla H var ett faktum. Ebba räddade situationen – som så många gånger förr (vi andra får knappt närma oss när monstret tagit över) – genom att hoppa och hoppa.
Hedvig satt med oss vid middagen, that’s it! Resten av kvällen satt hon i sitt soffhörn med sin iPad och ville absolut inte delta i vårt sociala umgänge.
Då jag lite senare nattade Lilla H pratade vi lite om detta och jag förklarade igen att Andreas och Alexander ju faktiskt är stora killar, att se kanske kände sig lite blyga då de kom och att de kanske faktiskt inte har lust att just leka. Hedvig lyssnade på vad jag sade, var tyst en stund och sade sedan:
– Näl ja blil stol, då ska ja leka alla fall!
Idag kom dock solen tillbaka i lilla H och hon har helt och fullt lagt beslag på sin ”nya” morbror. Till oss andra har hon mest fräst saker som ”Stick”, ”Gå häliflån” och ”In i Snickelboa me dej”…
Idag är lilla H lycklig igen…
♥
”Små” kusiner…
Åh vilken kväll…
… så sågs de då äntligen, lilla H och hennes älskadeViktor…
Hedvig stod på bryggan med kikare då Viktor och Co anlände och hon HOPPADE av glädje då båten närmade sig! Viktor å sin sida, satt på däck och ropade och viftade. Viktor kom iland och de kramades länge och innerligt, lilla H och Viktor!
Ett par minuter senare satt de båda i vår båt, sida vid sida, och spelade ds, iPad och pussades. JO! De pussades ofta, innerligt och skrattandes! Jag fick känslan av att det var låååång längtan i de pussarna och det glädjer mig! Det glädjer mig för jag tänker att det är äkta! Ses man inte var och varannan dag men ändå vet vart man har varandra då man ses, ja då är det äkta – det är det bästa…
Hedvig och Viktor har spelat spel, badat, grillat, ätit mat, lekt, tittat på film och ja, hunnit vara lite osams – och blivit sams igen…
Vi har alla haft en toppenkväll och ser fram emot en dag tillsammans imorgon…
Äntligen…
… har lilla H sin drömprins i sikte! SÅ efterlängtad…
– Hör du…
– … vad jag säger Hedvig?
– Nä, ja’ höl inte…
– Varför hör du inte vad jag säger…?
– Föl att mina ölon inte vill höla vad du säjjel…
Vilken toppendag…
En av de bästa sakerna…
… då vi är ute med båten…
… är den tidiga morgonpromenaden hand i hand med pappa för att köpa färskt bröd till frukost – allra helst som här, i pyjamas….
Semester…?
– Mamma! Semester?
– Ja, nu har vi semester…
– I båten?
– Ja, nu har vi semester i båten…
– Uppe länge då?
– Ja, du får vara uppe länge då…
– JAAA!!! Hullaaaa hulllaaaaaa….