Det får återverkningar…
… det där med att vara elak…
Idag kom efterlängtad liten storasyster äntligen hem.
Den lilla storasystern var så ledsen.
Ledsen räcker inte, den lilla storasystern var förtvivlad, förkrossad.
Den lilla fina älskvärda storasystern var ledsen för att någon skrivit elaka saker om hennes älskade lillasyster.
En lillasyster som hos oss är älskad för den hon är.
En lillasyster som vi inte vill ha på något annat sätt än precis som hon är.
En lillasyster som är beundransvärd och som är förtjänt av allt gott.
En lillasyster som vi alla är så stolta över.
Hur kan någon vilja så illa?
Hur kan någon vara så inskränkt, så fattig?
Hur kan någon vara så orättvis?
Vad vill en sådan människa med sina elaka ord?
Ord som hos oss alltid kommer att finnas kvar…
Liten storasyster har gråtit och gråtit, pratat, resonerat och gråtit lite till.
Jag tror att liten storasyster har gått sönder lite och det gör mig så ont.
Liten storasyster och vi andra tröstar oss med att lilla H inte vet och aldrig behöver få veta.
Inte just detta.
Men vad kommer sedan undrar vi…?
Vad kommer hon att behöva höra och utstå vårt älskade lilla hjärta…?
Vårt lilla hjärta som är vårt pussel i livet, hon som vet hur man lägger bitarna i livet för att må bra.
Vårt lilla hjärta som lär oss om just själva livet varje dag.
Det är så orättvist, så fruktansvärt orättvist.
Efter många tårar, mycket prat och ännu flera tårar såg och hörde jag hur älskad liten storasyster kröp upp i soffan hos lika älskad liten lillasyster, pussade på henne och viskade:
– Jag älskar dig Hedvig…
♥
(På fotot ovan räcker lilla H ut tungan åt mig som hon för stunden är arg på men jag tycker att bilden passar bra för ändamålet; är det någon som kan räcka ut tungan åt elaka människor så är det hon – så det så!)
Jag är inte så lättrörd men nu trillar tårarna.
Maria
Jag gråter också när jag läser allt detta!
Men en tröst är att hon är så älskad. Ni rustar henne på bästa sätt med all kärlek, inför livet. Och jag hoppas och tror att hon kommer att möta eventuella framtida elakheter med en klackspark och en utsträckt tunga, starkt förvissad om sitt dyrbara värde.
Kram!
Hon är så älskad vår lilla H, av alla som känner henne. Ibland undrar jag bara hur jag skall kunna rusta henne när jag knappt kan rusta mig själv mot elakheter och fördomar. Jag kämpar på för att ha mitt hårda skal inom räckhåll, ibland funkar det och ibland inte. Än så länge är lilla H fullt och fast övertygad om att hon är bäst i alla lägen och vi hejar på.
Kram
Jag blir så arg och så ledsen och så förtvivlad! Det ska inte få vara så! Så tänker jag att det alltid har varit så, de som inte förstår, som inte är i sig själva, som själva antagligen fått för lite kramar beter sig så illa. Och egentligen är det ju inte att de säger sakerna som är värst, utan att de överhuvudtaget tänker och tycker så! All värme och stora kramar till er som har glädjen att ha den finaste skatt hos er!
Fy så hämskt .Jag sitter och gråter bara jag läser dina ord… Hur kan människor vara så elaka
och döma någon bara för dom är annorlunda.Jag bävar för Olivers framtid och hur samhället kommer se på vår lilla prins för i våra ögon kommer han ju alltid vara Lilla söta prinsen Oliver.
Många kramar till er alla ,Lilla H är helt fantastisk <3