Det där med matsäck…
(null)

… det är något visst ändå…
Utflyktens höjdpunkt.
I alla fall en av utflyktens höjdpunkter.
Tågresan och allt annat spännande är så klart också himla kul. Men matsäcken ändå.
När jag var liten önskade jag hönökaka med hästkött på till matsäck. Fullt övertygad om att hästköttet inte var hästkött på riktigt. Annars hade det inte gått. Jag var ju en hästtjej. Vem som lurade mig att hästkött inte var hästkött vet jag inte.
En familjekonspiration skulle jag tro.
Jag kan ännu minnas smaken tillsammans med rikligt med smör och den söta hönökakan. Så galet gott!
Idag äter jag det inte, hästköttet.
Hedvig ska på skolutflykt imorgon och hon förbereder sin matsäck noga.
– Kan vi koka två sorters pasta och blanda mamma?


– Det kan vi absolut.
Skruvar och snäckor, blir det bra?


– Det blir bra mamma.
Älskar hennes sätt att använda ordet mamma ofta, ofta. Som att hon bekräftar mig, bekräftar oss.
Hon skär gurka, lägger kyckling och majs på den färdigkokta pastan. Hon vill ha ketchupen bredvid och två kakor.
– Du får en kaka…


– Mäh… 
Ja’  VILL ha två kakor.


– Det vill inte kroppen.


– Inte?


– Nej, kroppen blir inte så glad av för många kakor.


– Nähä, det blir alla utom kroppen då.
Vi kör på en kaka mamma.
Hon vill ha två flaskor saft och samma diskussion uppstår.
– Du får en flaska saft och en flaska ramlösa.


– Gillar inte kroppen två saft heller mamma?


– Nej, precis.
Men kroppen gillar bubbelvatten.


– Okej, vi kör på två bubbelvatten då mamma.


– Ingen saft alls?


– Jo, en saft och två bubbelvatten.
Då blir kroppen svinglad ju…
Tja… vad säger man…?

❤️


… 1-0 till Hedvig…