Liten H...
aug 31 2018
Att säga förlåt…
(null)

 
… kan kännas…
… svårt…
 
Svårt och jobbigt.
För att man skäms så förfärligt för att man sagt eller gjort något dumt. Sårat,
Man är ju så ledsen själv också liksom.
 
Enklare då att ”bara bli snäll” och sopa saken under mattan. Låtsas som att det inte hänt. Men den som blivit sårad vill kanske inte sopa under mattan. Säger jag. Den som blivit ledsen vill höra ett ”Förlåt”, Behöver kanske få höra det. Så att man vet att man ännu är bästa vänner.
 
Ångern är total. Kortet är skapat.
Det kan ibland kännas enklare att skriva än att prata. Jag skriver under på den. 
Älskar det skrivna ordet. 
Ibland gör det sig bäst helt enkelt,
 
 
 
För man måste säga förlåt om man sårat…
 
❤️
 
 
… det är se’n gammalt…
LitenH 2 Kommentarer
aug 30 2018
Tänk…
(null)

…. att få vara så älskad..,
Episkt.
– Mamma, här är du!
Ja’ har ritat dig…

– Åh! 
Är det jag?

– Ja!
Du fick ett hjärta som huvud.
Som du älskar hjärtan.
Å’ ja’ älskar dig mamma…



Storslaget. Svårslaget…

❤️


… episkt. Som sagt…
LitenH 0 Kommentarer
aug 28 2018
Vad är det för en dag…
  (null)
 
… är det en vanlig dag…
Nej, det är ingen vanlig dag för det är Hedvigs födelsedag.
Hurra, Hurra, Hurra.
 
❤️
 
Du kom som en sensommarvind.
Kanske mer som en storm när jag tänker efter.
Hett efterlängtad av oss alla. Högt älskad från första stund.
 
Lyllos oss som har dig.
 
Hela vår värld vändes upp och ner.
Som den ju faktiskt gör när man får en ny liten människa i familjen. Kan hända att din ankomst tog hela vända-upp-och-ner-på-livet-grejen till en ny nivå. Så glada vi är för det. Så glada vi är för att just du kom till just oss.
 
Lyllos oss som har dig.
 
Så rika vi blivit tack vare dig.
Inte bara för att vi fick ytterligare en liten skatt i familjen. Men också för att du lär oss så mycket. Varje dag. Med din blotta existens. Alla skulle ha en Hedvig.
 
Lyllos oss som har dig.
 
Lilla, stora, kloka Hedvig.
Idag fyller du fjorton år. Fjorton.
Jag säger som till alla mina barn, att hela världen ligger för dina fötter. Jo, den gör det, även om vi stöter på patrull här och där, lite överallt och varstans. Med vår hjälp, älskade lilla Hedvig, ligger hela världen framför dina fötter och vi ska hjälpa dig att förverkliga dina drömmar.
 
Tillsammans och av kärlek hjälps vi åt.
Så klart.
 
Lyllos oss som har dig.
 
 
 
 
Många grattispussar & grattiskramar till dig på din dag…
 
 
❤️
 
 
… gör som du brukar gumman – skin i kapp med solen…
 
 
 
 
 
1
 
2
 
3
 
4
 
5
 
  
6
 
7
 
8
 
9
 
10
 
11
 
 
12
 
13
 
 
 
 
 
LitenH 6 Kommentarer
aug 26 2018
Hon önskar sig en GoPro…
(null)

… och vill gifta sig…
Med Steffo.
– Han på tv4 du vet mamma…
Han är så himla gulli’ tycker ja’

– Men han är ganska mycket äldre än du…

– Hur menar du? 

– Att Steffo är ganska gammal och det är ju inte du.

– Gammal är han inte.
Mest gulli’…

– Ja, jo… Fast ganska gammal ändå.
Och så tror jag att han redan är gift faktiskt…

– Va’?!
Utan mig?! 

– Precis.

– Jaha.
Ja’ önskar mig en GoPro i alla fall.

Dessa ljuvliga konversationer…

❤️


… hoppas att vi alltid kommer att ha dem…
LitenH 4 Kommentarer
aug 23 2018
Vi fixar ett…

(null)

… ett hemmaspa…
Och pratar.
Ett hemmaspa med fotbad, tända ljus, bubbelvatten och vindruvor. Med en skål hemgjort äpplemos till lilla H och med yogamusik i bakgrunden. Jo, hon kallar det yogamusik och hon älskar det. 
– Man blir lugn mamma.
Känner du? 
Och visst känner jag det. Lugnet.
Lugnet jag så väl behöver. Som min galet stressade kropp och själ så väl behöver.
Kloka lilla H. Tänk att det är just hon som för mig till insikt om vad som är viktigt i livet.
Vi har fötterna i samma balja.
Hennes små och mina inte så mycket större.
I mjuk samtalston pratar vi om dagen som varit. Om livet som åttondeklassare. Om de nya killarna i klassen. Om glädjen i att få träffa "gamla" klasskamrater igen. Och lärarna. Om hur trist det är ändå att "fröken Y" inte är kvar i
år men att det nog ska ordna sig i alla fall. De andra är ju kvar. Om skogspromenaden där halva glassen hamnade på jackan och om att det ju inte gör någonting. Man kan ju tvätta.
Så är det plötsligt färdigt. Hemmaspa’t.
Små fötter ska torkas och smörjas.
Kan hon sitta lite i soffan med iPaden innan läggdags? Snälla? Och visst kan hon det. Men så ringer det på dörren och utanför står bästa grannkompisen och undrar om jag kan hjälpa henne att måla naglarna? Hon vill ha vita tippar på de yttepyttiga små
naglarna och hon kan inte själv. Så vi tänder ljus igen, slår oss ner vid köksön, de två små tjejerna och jag. På med läsglasögon så att jag ens ser var jag ska måla – och sedan pratar vi igen. Om hur kul det är att flossa, om Tuvas första skoldag,
om att Hedvig snart fyller år, och om hur Tuvas livs första fotbollsträning varit.
Så säger vi god natt till varandra och det känns så där varmt och fint inombords.
Som jag älskar.
– Sov så gott älskade åttondeklassare…

❤️


– Ja. Snart börjar jag nian…
LitenH 4 Kommentarer
aug 22 2018
Sommarlovet är slut…
(null)

… idag börjar skolan…
Åttan.
Stort.
För både henne och oss.
Åttan?! Hur hände det ens?
Nyss var hon en liten plutt.
Och nästa vecka smäller det.
Så säger hon. Nästa vecka fyller hon år.
Så mycket roligt på en och samma gång.
Skolstart och födelsedag.
Pirrigt.
Denna avundsvärda förväntan…
❤️

… måtte hon alltid få behålla den…
LitenH 0 Kommentarer
aug 17 2018
Vi tar…

(null)

… helg nu…
Puh.
Första veckans jobb efter semestern är avklarad. Med kafferep, förkylning och allt.
– Kan du ta fram lite gott mamma…?
Så frågar hon.
När eftermiddagen börjar bli sen.
Jag slår igen min dator efter dagens arbete hemifrån och svarar att Visst kan jag det och Vad vill du ha för gott en fredag som denna?


– Tja… ja’ tar gärna salta pinnar, vindruvor, någon god sssccchhhinka kanske? Och chips gärna tack, om ja’ får? Saaauuueeerkräm då. Snälla? Å’ något att dricka. Du får bestämma mamma. Du är så snäll…


I tron att jag faktiskt fick bestämma fixade jag glatt och kärleksfullt hennes egen tapasbricka, precis så som hon önskade den.  Vid närmare eftertanke och så här i efterhand känns det inte alls som att det var jag som bestämde
ändå.  Eller? Nej. Jag gjorde nog bara som hon sade. Som hon bestämde.
Hon bestämde….

❤️


… igen…
LitenH 6 Kommentarer
aug 16 2018
Sommaren…

(null)

… är slut…
Eller nej.
Semestern är slut. Så är det.
Och när semestern är slut känns det oundvikligen som om sommaren är slut och hösten tar vid. I sinnet åtminstone.
Vilken sommar!
Många, långa, lata dagar. Ljumma kvällar. Morgondopp och kvällsdopp. Däremellan oräkneliga övriga salta dopp.
Hösten lär inte toppa sommaren men kanske har sommaren gett energi för att ta sig an hösten på bästa möjliga vis. Kanske finns energi att förverkliga en och annan av sommarens tankar och idéer? Vi får se.
Måndagens rivstart med jobb och fritids. För egen del inleddes veckan med två dagars kick-off (eller kafferep som Hedvig uttryckte det då hon inte mindes ordet). Även ett kafferep ger upphov till funderingar. Dessa funderingar. Grubblerier.
Ältande. Önskar att jag bara hade en bråkdel av dem alla som snurrar och surrar i mitt huvud. Kanske kommer något gott av dem ändå?
Om man tänker efter.
Hedvig är lycklig över att vara tillbaka. Ordningen är återställd och rutinerna tar form. Tryggt. Jag tror hennes älskar-att-vara-hemma-känsla och behovet av struktur ligger i generna. Pappan och jag är likadana. Även om vi alla också älskar att
resa så landar vi att hemma är så bra. Trygghetsknarkande i stort som smått. Kanske är det ändå bara lilla H som är lycklig över att vardagen är här igen. Lycklig – i det avseendet – är nog inte rätt ord för varken pappan eller mig. 

Avundas henne en aning…

❤️


… en av mina största förebilder…
LitenH 2 Kommentarer
aug 5 2018
Vi är…

(null)

… på tjejresa…
Lilla H och jag.
Hastigt och lustigt.
Oplanerat och inte alls likt mig.
Sista-minuten-resa kallas det visst.
Pappan som är hemma och vars semester är slut. Imorgon väntar väckarklocka, jobb och allvar för honom. Inte för oss dock. Jo, imorgon väntar väckarklocka förvisso, men för ett yogapass.
 – Yoga mamma, det är sån’t som man för när man är på tjejresa. Det förstår du väl…?
Visst förstår jag.
Inte någon gång i livet har jag sett fram emot yoga då vi hittills inte klickat något vidare, men nu så. Denna veckan tror jag kan vara grejen för mig och yogan att hitta varandra. Med lilla H:s hjälp kan det kanske gå.
Vad gör vi mer på vår tjejresa?
Tja, vi solar och badar. Äter god mat och glass. Dricker exakt hur mycket apelsinjuice vi vill och går på restaurang varje kväll. Och vill "någon"  får denne äta bara pommes frites och ketchup till lunch – helt utan
att mamman knorrar över det flottiga, onyttiga och den enorma mängden socker i ketchupen. 
När vi går på restaurang klär hon sig fin och svärtar sina mycket långa och sedan födseln kolsvarta fransar med mascara. Min vackra lilla stora ungdom. På restaurangen läser hon menyn som om hon aldrig gjort annat och hon beställer mat och
dryck på blandad svenska-engelska-spanska. Oftast får det vägen. Tidigare idag blev en servitör osäker på om hon önskade apelsin- eller äpplejuice så han serverade båda. Sann lycka kan ligga i det.
En film tillsammans varje kväll har jag lovat. För tillsammans är grejen den här veckan. Igår Nils Karlsson Pyssling. Idag Toy Story. Igår fick jag skäll för att jag inte kunde hålla ögonen öppna och jag har lovat bättring idag.
Tur för mig att jag sett Pysslingen fyrahundratrettipsju gånger så att jag snabbt var med i handlingen igen vid varje ilsken knuff. 
Vi har det bra med andra ord…

❤️


… även om jag saknar mina andra hjärtan…


Svarta långa vackra fransar…

LitenH 6 Kommentarer