Det är så lite…
 
… som kan göra en lördag…
Som pricken över i:et.
 
En lördag som är lugn.
Jag älskar lugn. Jag har kommit på det. 
Jag behöver lugn. Det har jag också kommit på.
Lugn behöver inte vara samma sak som att ligga platt ner och titta i taket.
Eller att sitta i favvofåtöljen och läsa boken man aldrig blir klar med.
Lugn kan vara att göra som man vill.
Att se det lilla i det stora.
 
Som att äta långfrukost med familjen.
Som att baka lussekatter med yngsta hjärtat.
Som att grannen J kommer in, norpar en lussekatt och säger att han och fru C finns där.
Finns där om jag vill och behöver. Det är fint. Det är värdefullt.
Lugn är också att veta att om tre veckor är hon hemma.
 
H.E.M.M.A
 
Älskade lilla Ebba!
Som är i Tanzania sedan månader tillbaka.
Som gör skillnad överallt och vart hon går.
Som slösar med sin kärlek överallt och vart hon går. 
Det finns ett lugn i att hon snart är hemma.
Det finns också ett lugn i att hon är där hon är och har gjort och gör precis det hon vill göra.
En bra lördag kort och gott.
 
Men så händer det.
Jag får en kommentar på bloggen. 
En sådan som gör mig alldeles jätteglad.
Som blir pricken över i:et på min redan fina lördag.
 
Tack Karin…
 
 
 
 
Dagligt lyckopiller?! Jag?!
Dina ord betyder mer än du anar…