Studenttider, baltider, förväntan…
 
 
… oro, vilsenhet…
Tro, hopp & kärlek.
 
Idag var det Mikaelas tur.
Detta vackra väsen som klivit in i vår familj.
Denna vackra lilla själ som vi alla kommit att tycka så mycket om.
Detta lilla flickebarn som sprider sitt klingande skratt i vårt hus så att vi ler allihop.
Ludvigs flickvän.
 
Så vacker och förväntansfull stod hon där på kajen utanför Operahuset.
I väntan på sin bal.
 
Lika vacker och mycket stolt stod han där och höll om sin vackra Mikaela.
Vi knäppte bild efter bild. Bad dem pussas. Bad dem sluta pussas.
Ni vet så där som bara fåniga men omättligt stolta föräldrar gör.
 
Vackra, unga och med hela livet framför sig…
 
 
 
Kärlek…