Jag älskar…
 

… hjärtan…

Ä.L.S.K.A.R.
 
I alla former.
Och jag finner dem.
Här och där och överallt.
 
Inte bara fina handgjorda hjärtan älskar jag.
Även naturens egna träffar mig. Jag stannar upp. Hejdar mig.
Utan att vara religiös tänker jag på dem som ett omen.
De är där. De omger mig.
Alla hjärtan.
 
Som när jag skalar potatis.
Plötsligt är där en jordig, smutsig och källarluktande potatis. Som ser ut som ett hjärta.
 
 
Jag vet inte vad hjärtan gör med er…
 
 
 
Mig berör de…