okt 13 2015
Raggmunk med fläsk…
 
… fast utan fläsk…
Men ändå.
 
Varje måndag har lilla H hemkunskap i skolan.
Och varje måndag kommer hon hem med nya idéer om vad för middagsmat vi kan, bör, ska äta.
Jag gillar det faktum att hon faktiskt numer våga prova nya rätter. Väldigt ofta älskar hon inte den nya rätten.
Det känns ändå som mindre viktigt. Det viktiga är att man smakar. Att man tillåter sig att vara nyfiken.
 
För en dryg vecka sedan lagade Hedvig och hennes små polare raggmunk på hemkunskapen.
Raggmunk! Jag minns det med fasa ifrån barndomen. Jag tror aldrig min mamma gjorde det, men jag minns hur mormor vispade ihop en smet och rev potatis i ett huj. Doften i mormors och morfars sommarstuga var ljuvlig då hon stekte dessa märkliga ting. Varje gång hann jag glädjas av doften och i några sekunder fick jag för mig att mormor stekte pannkakor. Som hon i och för sig också ofta gjorde. Men liksom, vad är raggmunk mot pannkakor?
Varje gång dessa raggmunkar serverade smackade alla runt bordet och tyckte det var så sagolikt gott.
Alla utom jag. Jag kväljdes. Jag ville slippa.
 
När Hedvig så kommer hem och säger att vi bara måste göra raggmunck för det var ”så himla gott”, då ville jag slippa. Jag kunde liksom inte ens se mig själv stå här i mitt kök och steka raggmunk. Än mindre kunde jag se mig äta dem. Men så sjönk informationen sakta in under några dagar. Kanske jag tycker om raggmunk ändå? Nu är jag ju ändå vuxen och smaklökarna tycker annorlunda än då jag var liten. Jag tycker ju om potatis. Jag tycker det verkar gott med frasigt stekt. Även fläsk kan jag tycka är gott i små doser. Det skulle väl vara lingonsylten jag inte tycker om då. Jo, på havregrynsgröt. Annars tycker jag inte om lingonsylt. 
 
Sagt och gjort.
Igår gjorde vi raggmunk till middag, lilla H och jag.
Och morötter. Herre Gud, vi får inte glömma morötterna sade Hedvig.
På hemkunskapen serverades rårivna morötter till raggmunkarna.
Det har vi aldrig här i huset. Här gör vi morotsstavar.
Alla andra dagar utom i går, då hade vi rårivna morötter.
 
Raggmunk med fläsk och lingonsylt till pappan och storebror.
Raggmunk utan fläsk men med lingonsylt till Hedvig.
Raggmunk med en fläskbit och utan lingonsylt till mamman.
 
Och det var gott!
Det var verkligen jättegott.
Det finns saker att förfina till nästa gång, visst, men gott var det.
Och jo, det blir definitivt en nästa gång. Kanske ändå att jag inte tyckte det var lika gott som lilla H, men jag har definitivt omvärderat rätten. Jag smackade och åt samtidigt som jag ägnade min mormor många tankar.  Jag nästan kände mig som mormor Rut där jag satt vid middagsbordet med egenhändigt tillverkade raggmunkar. Min lilla mormor som skulle fyllt 100 år på lördag.
 
 
Raggmunk en måndag…
 
♥
 
Hepp…
 
 
LitenH 0 Kommentarer