Att hon…
 
… den lilla vackra…
Är så mycket av allt.
 
Ibland är det svårt att förstå.
Ofta är det galet svårt att hänga med.
Det svänger fort, livet med lilla H.
 
Lika ljuvlig, underbar, mjuk och go’ som hon är, lika ilsk, tvär och sur kan hon vara. Det händer från den ena till den andra sekunden.
Vi hänger inte alltid med.
 
Hon kan svära som jag bara hört min egen far svära.
Hon kan stirra ilsket och stint så att de annars så vackra bruna ögonen blir svarta av vrede.
Hon kan spotta ur sig elakheter så att man baxnar. Eller blir stum. Eller både och. Hon kan konsten att provocera som ingen annan. Så där så att mamman tror att hon ska tappa förståndet. Helt och fullt.
 
Men så kan hon dofta länge på en ros.
Stråla med hela lilla brunbrända ansiktet och be varenda kotte som passerar att faktiskt stanna och dofta. Bara för att doften är så underbar att hon vill att alla andra också ska få njuta.
 
Så kan hon leta och leta efter mjölkchoklad i en affär där allt står på ett annat språk. Fråga vad ”mjölk” egentligen heter här och nu, och sedan leta vidare. Hoppa jämfota av glädje när hon hittar just mjölkchoklad, så där så att man för en sekund tror att hela butiken ska hoppa ikapp med henne. Genom att hitta sin efterlängtade mjölkchoklad får hon hela butiken att le ikapp med henne. Det är bara hon som kan lyckas med det.
 
 
Lilla H, med skills som ingen annan…
 
❤️
 
 
Vi får nog lära oss att hänga med i svängarna helt enkelt…