… högst påtagligt…

Och alltid borde vara.

 

Jag tränar mig.

Tränar mig på att vara i nuet.

På att njuta av stunden som är.

Utan att fundera på det som var eller det som komma skall.

Min läromästare?

Lilla H.

 

Lilla H som ska bli så mycket när hon blir stor.

Fast hon redan är så mycket, men inte riktigt kan se det själv.

Hon är redan en fixare, en hjälpare och till det skulle jag vilja lägga att hon är en ”nuare”, en ”varare”.

För hon är bara. Hon är här och hon är nu.

Det är en konst som åtminstone jag inte besitter fullt ut.

 

Av olika skäl har jag tränat extra mycket på att bara vara i helgen.

Jag har varit här och nu, eller då och där blir det ju när man skriver i efterhand.

Så mycket roligare det blir ändå, när man går ”all in” i det man gör.

 

En lördagmorgon med frukost i sängen.

Nybakta scones och kaffe för mig.

Lika nybakta scones och potatisbullar för lilla H.

Vi gillar ju olika, eller hur?

Pappan med Sjöräddningen på Tjörn Runt.

Vi såg och njöt av alla båtar där vi satt i sängen och mumsade scones.

 

Vi fiskade krabbor också, lilla H och jag. Också det med närvaro.

Att ryckas med i hennes engagemang och studera varenda liten krabba ingående.

Någon hade tappat en klo. Varför då och hur hade det gått till?

En haj hade nog minsann ätit upp den för att skrämma krabban rejält trodde Hedvig.

Där satt hon som ”den lille havfrue” och fiskade 12 krabbor på några minuter.

12 krabbor varav en bebiskrabba och en ”svinstor”.

Hennes smittande skratt när hon drog upp den största av dem alla.

Glädjetjut över hela stranden, och jag tjoade med.

 

Ridkalas med partypyntad liten ponny.

Nya bekantskaper, nya små kamrater. Endast födelsedagsbarnet var känt.
Det kaxiga ”du kan bara lämna mig och åka mamma” byttes mot ”ja´ vill att du stannar med mig mamma…” och igen kunde jag bara vara. Se, och till viss del delta, samt njuta av dessa många barn och deras lek och upptåg. Ridning i sommardammig paddock, korv med bröd på altanen, skattjakt i skogen, tårta inomhus då värsta flygmyreattacken skedde. Presentöppning med ”Ah..” och ”Åh…” och den lilla jubilaren verkade lycklig.

 

Bullbakande på hög nivå och när man bakar bullar i vårt hus får man äta så många man vill innan resten åker in i frysen. Fem bullar till grannfamiljen som var hemma. Fyra bullar i en påse med handskriven lapp på dörrmattan till grannar som var borta under dagen.