Oftast är det himla trevligt…

… att hitta på saker med lilla H…
Hon är så oändligt positiv.
Så positiv att mamman och pappan kan låtsas att de inte hör de svordomar som ändå hoppar som grodor ur munnen då och då. Ibland kan man låtsas för att inte förstöra den annars mycket goda stämningen. Talesättet ”Att välja sina strider” får plötsligt en reell mening.
Tidig lördagsmorgon packade vi in oss i bilen för att åka till Astrid Lindgrens Värld. Frukost i bilen var utlovad – bara det en succé för lilla H. Glatt mumsade hon pastafjärilar, köttbullar och ketchup vid sjusnåret. 
Själva den roliga, härliga och soliga dagen i positivismens anda ger jag ingen närmare beskrivning på. Alla som varit där vet hur otroligt fantastiskt man blir bemött. Jag undrar hur de gör, alla fantastiska karaktärer?! Var och en frågade en gång vad Hedvig heter. Sedan kom de ihåg! Varenda gång och oavsett hur många timmar det gått så tilltalade de Hedvig med namn. Jag är imponerad och Hedvig kände sig utvald och speciell – en känsla bland de bästa och jag tänker att Astrid Lindgrens Värld levererar – år efter år…
Hotellvistelse med lika positiv liten H. Bastu, ångbastu, pool och bubbelpool. En liten stund på vardera ställe, om och om igen och lilla hjärtat är toklycklig.
Därefter restaurangbesök och Hedvig öppnar en dialog med det unga paret vid bordet bredvid:
– Åh! Så fina ni är!
Så skräddarsyr hon sin egen tallrik genom att plocka ut godbitarna från barnmenyn. Köttbullar var så klart önskemålet och det fanns. Men inte med potatismos, gräddsås och lingon tyvärr. För ett ögonblick trodde vi att brytet nu skulle komma. Men inte alls.
– Då tar ja’ sssccchhhöttbullar med klyftpotatis och bearnaisesås… tack…
❤️
Så fick det bli…