En charter för…
 
… myrorna…
Kan det vara något?
 
En blåsig och regnig söndag hade vi i stugan.
Så himla tråkigt att bara sitta inne så på eftermiddagen trotsade vi vädret och tog en promenad.
En promenad i tokblåst och höstregn.
Motigt att bestämma sig för att gå ut. Javisst.
Men så härligt ändå, när man väl är ute.
 
Att hoppa över vattenpölar, och i dem också för den delen.
Att ropa på och leta efter kossorna – helt utan att hitta en enda av dem.
Att kolla in krokarna som sitter på den höga klippa där klättrare försätter mitt hjärta i halsgropen var och varannan dag. Att stå nedanför samma höga klippa och försöka få de största vattendropparna att träffa mitt i huvudet.
Det är bra kul ändå.
 
Så hittade vi en myrstack. En myrstack utan myror.
Lilla H undrade vart dem var någonstans, och jag sade att jag tror att de är ”inomhus”. Att de är långt inne i stacken och grejar och fejar inför vintern. Det trodde inte Hedvig.
 
 
– Nej, ja´ vet mamma! De har åkt till Turkiet o solar o badar. Allihop.
 
 
 
Känner mig lite avis på dessa små charterresenärer…