Säga vad man vill…

… om lilla H..,
Men det där med restaurang, det är hennes grej.
Hon är väl inte så vidare värst shoppingvänlig, hon är inte heller så himla diplomatisk och finkänslig i alla lägen. Hon talar gärna om vart skåpet ska stå och hon utdelar gärna klara direktiv till höger och vänster och kreti och pleti…
MEN, det där med restaurang, det kan hon! Hon är så rackarns trevlig på restaurang och älskar verkligen hela konceptet. Kanske sitter det i generna? I så fall har hon det från båda håll tänker jag…
Att klä sig fin och promenera till restaurangen i hamnen, det är Hedvigs melodi. Att sucka lite över att köttbullar inte finns på menyn, det är också hennes melodi. Men om man lägger huvudet på sned, ler sitt allra vackraste leende och tittar rakt in i ögonen på den snälla servitrisen, så kan det kända att hon gör sitt yttersta. Att hon i sin tur lägger huvudet på sned i köket och tittar in i kockens ögonen och förklarar att där ute i restaurangen sitter jordens sötaste flickebarn och hon vill helst ha köttbullar och lingon.
Så blir det så att den snälla servitrisen informerar lilla H om läget, om att köttbullar med rårörda lingon är på ingång. Då blir det också så att lilla H utbringar en skål, lutar sig tillbaka och spelar ds i väntan på middagen hon liksom såg till att få…

❤️
Från mammans skaldjurssoppa plockade hon också samtliga musslor och stoppade i sin egen lilla mun…