– Mamma…
 
titta vad jag hal gjort till dej…
 
– Åh! Till mig?
 
– Ja! Ja´ hal gjort den. Ja´ hal sytt en duk till dej. Titta!
 
 
Hedvig öppnar varsamt silkespappret och visar mig en fantastisk duk.
Jag öste ur mig beröm och kände mig alldeles mallig och stolt.
 
– Men, vi gömmel den nu mamma. Det äl en hemlis. Du fål den på mors da´!
 
 
 
Det känns väldigt pirrigt att veta att jag får jordens vackraste duk på söndag…