Lilla H har vägrat kliva ur pyjamasen…
 
… på hela dagen…
 
Inte förrän hon bestämde sig för att följa med pappan in i bastun åkte den av. Då med orden:
 
 
– Hämta en len pjamas till mej mamma…
 
 
Och det gjorde mamman.
Vi har mest bara skrotat omkring här hemma idag.
Inte pappan så klart, han skrotar sällan omkring utan grejar och fixar mest.
Det är lite fix och trix med att sälja hus har vi kommit på. Mycket som plötsligt bör göras.
 
Själv har jag spelat ganska mycket fotboll idag. Inomhusfotboll. I hallen.
Jag har också varit hos doktor Hedvig och blivit undersökt från topp till tå. Det är nästan så att jag somnar när hon pysslar om och ger sprutor, binder bandage och ger medicin. Men så blev läget plötsligt akut och doktor Hedvig fick ringa ”ambalansen”. Det visade sig att jag hade baciller i både öron, hals och näsa. 
 
– Käla nå´n! Vi måste linga ambalansen! Helle Gud! Du äl full med bacillicell…
 
Vilken tur då att hon var handlingskraftig, doktor Hedvig, och ringde ambulansen direkt.
Någon ambulans märkte jag dock inte av, jag kunde lugnt ligga kvar och vara full med baciller.
 
När jag tillfrisknat bakade vi äpplepaj. Jag har en god liten hjälpreda i lilla H. Det kan hända att det blir mjöl där det inte ska vara mjöl och det kan hända att det blir lite mer socker än vad som står i receptet, men det går undan och det blir väldigt gott.
 
När vi sedan skulle avnjuta ljummen äpplepaj med kall vaniljsås ville Hedvig inte ha. Hon älskar visst inte äpplepaj utan att bad att få en chokladboll istället. Chokladbollar råkade finnas i frysen så det kunde väl gå bra tänkte jag. Hon slukade den och drog sedan pajformen åt sig.
 
 
– Men, du älskar ju inte paj?
 
– Jo de´ göl ja´!
 
– Men nu åt ju du en chokladboll och jag tänker att det räcker med en sak…
 
– Näpp! Ja´ tänkel ja´ tal både och…
 
 
Hur det slutade? 1-0 till Hedvig – så klart…