I snart tio år har jag letat efter andra ord, utan att ha funnit dem.
I snart tio år har jag undrat varför samhället och ett stort antal människor väljer att fokusera på vad min yngsta lilla dotter inte kan, istället för vad hon kan.

I snart tio år har jag undrat varför samhället och ett stort antal människor väljer att kategorisera min yngsta lilla dotter för att sedan placera henne i ett fack, istället för att se hennes styrkor, förmågor och färdigheter.

Hon, mitt yngsta lilla hjärta, som är den mest godhjärtade och empatiska lilla varelse jag känner. Med en själ vackrare än någon annans.

Hon, mitt yngsta lilla hjärta, som lär mig om livet varenda dag.

Hon, mitt yngsta lilla hjärta, som får  mig att skratta, imponeras och bli varm i hela kroppen bara genom att finnas till.

Hon, mitt yngsta lilla hjärta, som är så innerligt älskad av oss alla.

Varför är det så svårt för samhället och ett stort antal människor att se och uppskatta?
Hur skulle samhället, Sverige och världen se ut om olika inte fanns?

 Igår läste jag en text och jag fann orden jag sökt under nästan tio år.
Funktionstillgång istället för funktionsnedsättning.
Begåvning istället för diagnos.

Läs, tänk efter och framförallt känn efter…

❤️

Tänk om vi alla såg varandra som en tillgång, såg de begåvningar vi alla är…