På tekalas…
 
… med dårdjuret och några till…
Mest med dårdjuret.
 
Det var igår.
Lilla H tyckte vi skulle ha ett riktigt tekalas.
Riktigt säker på vad det innebär vet jag inte. Vi ordnade ett på vårt vis.
Ett tekalas med julmust, kaffe, pepparkakor och sedan lördagen överbliven dajmtårta.
 
Och gäster.
Herre Gud, ett tekalas måste ha gäster.
Då vi hade sjukstuga här måste jag erkänna att av gäster syntes inte särskilt mycket.
 
Men Hedvig bjöd in. Frikostigt.
Hon bjöd in två huvudlösa Woodydockor, en Buzz Lightyear – av den mjuka varianten – ett dårdjur.
 
 
– Ja´ sätter dårdjuret på bordet mamma!
Annars når han inte upp. Dårjuret är så himla litet.
 
– Okej, det går bra. Men du menar rådjuret väl?
 
– Nej. Ja´ menar dårdjuret. Woody och Buzz får också vara med.
 
– Men du… det heter rådjur…
 
– Nej. De´ heter dårdjur och dårdjuret vill ha chokladtårta!
 
 
 
Att vara på tekalas med dårdjuret funkar bra det också…