… lilla H och jag …

En turné på sisådär fyra dagar.

 

I måndags susade vi till Skara sommarland med bästa före detta grannarna.

Papporna var inte med. De fick stanna hemma och jobba som Hedvig sade.

 

Maria, Elin, Anna, Hedvig och jag susade iväg. 

Precis som förra året.

Jag tror vi gör detta till en trivsam tradition.

 

Det var roligt förra året, de ynka 14 graderna till trots.

Det var ännu roligare i år.

Lite varmare, och lilla H ännu mer modig och säker i vattnet.

Himmel vad vi badade, hoppade, simmade, åkte, åt, fikade, pratade och skrattade.

En sådan där dag man liksom inte vill ska ta slut. Om än att jag frös.

Jo, det var varmare i år men jag frös ändå. Det känns som om jag fryser nästan jämt!

Jag saknar den otroliga sommarvärmen som omslöt mig under några veckor i sommar.

 

Anna kom och sade till mig att Hedvig ville hoppa från trampolinen och undrade samtidigt om hon fick det. Jag, som själv avskyr trampoliner, kikade på den, konstaterade att den nog var 1 1/2 meter hög och bestämde mig för att lilla H sannolikt ändå inte skulle hoppa när hon väl stod där. Så jag sade ja. Elin och Anna simmade ut i vattnet och väntade på Hedvig. Maria och jag stod vid kanten och tittade så att Hedvig klev ut på rätt trampolin.

 

Det gjorde hon.

Hon stegade ut och utan en sekunds tvekan hoppade hon!

Jag trodde mitt hjärta skulle stanna för en sekund.

Så dök hon upp ur vattnet, med ett leende som slog det mesta.

Mitt hjärta fortsatte slå och Hedvig hoppade några gånger till. Ända tills magplasket drabbade henne och hon kom ur vattnet med ett förvridet gråtande ansikte. Badvakten blåste i visselpipan, Elin och Anna fick hjälpa henne att simma till kanten och jag fick trösta och stryka handen över magen. Hedvigs tårar är sällan långvariga och strax därefter badade hon igen.

 

När dagen på Skara sommarland var slut åkte vi vidare på vår lilla turné, lilla H och jag.

Vi styrde kosan mot Bålsta och bästa, bästa vänner.

Clara, Max, Ture, Cilla och John.

Eller gullrumpan som Hedvig väljer att kalla John, familjens pappa.

Hos gullrumpan med familj har vi badat, fikat, lekt, ätit massor av god mat, skrattat, busat, pratat livet och mycket, mycket mer.

Himmel vad jag skulle vilja bo nära dessa fina vänner!