Det där med att använda begrepp…
 
… kan vara lite knepigt om man man bara är nio år…
Det är liksom så mycket man ska lära sig och så mycket man ska få kläm på.
Det är lätt att blanda ihop både ord och begrepp – och därefter skapa nya. Lilla H blandar ihop då och då. En lång period blev glasögon till lösögon – som för övrigt är ett fantastiskt bra och sant ord.
Hon har också svårt att få till det där med dyka, sjunka och drunkna. När Hedvig tänker sig att dyka säger hon helt enkelt att hon vill dunkna. Likaså om hon vill att vi skall titta när hon sjunker under ytan en stund. Och drunkna, ja, det vill man ju inte men det kan hända att man känner att man vill säga att man faktiskt är rädd för att drunkna – då blir det dunkna som kommer över hennes små läppar.
Likaså blandar hon ihop begreppen ihjäl och rejält. Jag, som fryser mest hela tiden, slänger nog ur mig då och då att det känns som om jag ska frysa ihjäl. Ordet rejält använder jag mig också av då och då, om än kanske inte så ofta i konversationen med Hedvig. Men säkert i konversationer med andra, då hennes små öron ivrigt lyssnar. När Hedvig så vill tala om att hon faktiskt nästan fryser ihjäl säger hon:
– Åh Helle Gud, ja´ flysel ihjält…
Alla dessa små missförstånd i ordens djungel ger upphov till många varma leenden här i huset. Inte alltid är det lätt att förklara ordens rätta sammanhang heller, men det ger sig nog med tiden.
Ikväll då Hedvig skulle lägga sig var hon så trött, så trött. Det är inte ofta hon erkänner det, det ska sägas, men ikväll så. Samtidigt var hon lite törstig och inte kan man somna utan vatten om man är törstig. Jag bad henne att inte dricka alltför mycket ”så du inte kissar ner dig i natt…”. Jag vet inte ens varför jag sade det eftersom det i princip aldrig händer. Men sade det gjorde jag. En kort stund senare satt hon i sängen och hade svårt att hålla sig vaken.
 
– Helle Gud! Ja´ äl så tlött så ja´ nästan sovel nel mej…
 
 
Jag som har så svårt att sova kanske skulle pröva det, att bli så trött att jag sover ner mig…?