Det regnar bra mycket…
 
… hos oss idag…
Grått, rått och regntungt överallt utanför fönstren. Inte kallt, bara grått, rått och regntungt. Då är det ganska skönt att komma hem, krypa i mysbrallorna, tända ljus och samtala med lilla H. Jag kan undra varför hon och Emil lekte begravning då jag kom till fritids. Lilla H kan svara:
– De göl vi så mycke´ vi vill…
Jag kan säga att det gör de ju förvisso men kan ännu undra varför. Hedvig kan då känna att det är svårt att förklara just varför de valde att leka begravning men kan istället berätta hur leken gick till, att Emil hade ett gosedjur bredvid sig och att Hedvig hade ritat en teckning med ett kors på. Till exempel. Och att hon strök Emil över håret och pussade ofta på honom.
Hedvig kan också medan hon gör sin läxa prata om hur spännande det faktiskt ska bli att få åka på skolresa till en vikingaby imorgon. När Hedvig berättar får läxan ta paus. Jag lyssnar på detta kloka lilla flickebarn allt medan jag drar in kanelbulledoften ifrån doftljuset i näsborrarna. Det är fint att sitta och samtala med lilla H på det viset. Det är rikedom.
Det babbliga lilla flickebarnet rör i grytan för att få till gulaschsoppan precis som hon vill ha den. Hon ogillar att jag kryddar maten så det får jag göra i smyg. Hedvig ogillar inte kryddsmaken, hon ogillar att man faktiskt kryddar. Det är två vitt skilda saker. Om du frågar Hedvig i alla fall.
Vi äter vår gulaschsoppa med gott bröd till. Och tända ljus. Massor av tända ljus. Tre tonåringar berättar utan iver hur de upplevt skolmaten idag. Tre vitt skilda upplevelser men ingen särskilt entusiastisk. Hur svårt kan det vara undrar jag? Att laga god skolmat. På Hedvigs skola får barnen god mat. Så tycker Hedvig. En tonåring berättar uppgivet att de i idrotten måste sätta ihop en dans och sedan lära sina klasskamrater. Nej, det är inget dans- eller ens estetprogram han läser. Vi pratar IT. Jag förstår ingenting. En annan tonåring ogillar starkt att han har spanskaprov imorgon. Vissa saker fastnar liksom inte hur man än gör. Så är det. Jag säger att good enough är gott nog och ber honom lägga sig tidigt ikväll. Som alltid tror jag att lösningen till det mesta är att sova – kanske för att jag själv verkligen inte kan sova…
 En tredje tonåring utdelar böter då sms-signaler ljuder vid matbordet. Med iver berättar hon sedan om bötessystemet de på skoj har infört i handbollslaget. Bötespengar som så småningom kommer landa i kassan till lagfesten. Jag kom att tänka på bötesburken vi hade då barnen var små. Där skulle en krona läggas för varje svordom som halkade över någons läppar. Minnen är fint.
Det fortsätter regna förfärligt mycket utanför. Det känns som om jag bara måste tända fler ljus, dra på raggsockorna och koka äpplemos som jag lovat lilla H. Vi gör så. Vi kokar, mosar och provsmakar. I ett kör. Lilla H fortsätter att ventilera livet och sin tisdag som är idag. Jag lyssnar, njuter och lär om livet av detta kloka lilla hjärta…
 
 
Mycket blev bra en regntung tisdag som denna…