… en av veckans bästa dagar…

 

Söndag är en slappardag, en dag där man gör lite som man vill. Utan krav och måsten.

Inte alla söndagar ser ut sådana naturligtvis, men söndagen idag gjorde det.

Vi vaknade, myste i sängen, hämtade tidningen till pappan, bryggde kaffe och värmde mjölk och först därefer engagerade vi oss i frukosten. Efter frukosten skrotade vi omkring. Bäddade sängar, hängde tvätt.

Jag lade mig i horisontalläge bredvid Hedvig i soffan och blåste fjäder. Det är jättekul faktiskt! Hedvig hade dragit ut en dunfjäder ur en av soffans kuddar, vi kastade upp den i luften och blåste sedan på den så att den liksom skulle hålla sig kvar i luften. Kan tyckas som en märklig lek, jag vet. Men när man väl är inne i den ger den upphov till många tokiga skrattanfall. Prova vet ja´!

 

 

 

 

 

 

Så det gjorde vi!

Spelade krocket med pyjamas på!

Jag hade inte pyjamas på, men lilla H hade. Hon älskar att skrota omkring i pyjamas.

Sedan åt vi lunch i solen på altanen på baksidan. Fortfarande med pyjamas på. Så spelade vi lite basket, i pyjamas, och sedan hoppade vi lite studsmatta.

 

Vi fick också för oss att åka till pappan som var i båten och grejade.

Då tog lilla H på sig kläder, om än motvilligt. Vi packade fikakorgen och susade till Tjörn, där vi har båten.

Pappan hade letat fram krabbfiskegrejerna i båten och årets första krabbfiske tog vid.

Vi fiskade och väntade, väntade och fiskade! Av krabborna syntes inte ett spår.

En farbror kom förbi oss på bryggan och lilla H och farbrorn kom i samspråk.

Så är det ofta med lilla H, att hon kommer i samspråk med diverse människor.

Vi undrade lite, inför farbrorn, vart alla krabbor var?!

Farbrorn och jag kom på att vi aldrig tidiagare haft anledning att fundera över vart krabborna håller hus under vinterhalvåret, eller när på vårkanten de dyker upp för den delen.

 

Vi fortsatte att vänta och fiska förgäves.

Farbrorn kom tillbaka och sade att nu hade han minsann googlat och kunde berätta för oss vart krabborna håller hus. Han berättade att det sägs vara lönlöst att fiska krabbor mellan oktober och april. Nu är det för all del maj månad, men så nära april att vi kanske inte skulle ropa hej ännu. Krabborna gräver ner sig under havsbotten på flera meters djup och tar sig in mot bryggor och stränder först från maj och framåt. Där har vi förklaringen till att vi inte såg eller fick en endaste liten rackare idag.

 

Av vår lilla Tjalle Tvärvigg har idag inte synts ett spår. Eller, nästan inte…

Istället har vi haft en glad, positiv och ljuvlig liten nästan-nio-åring hos oss hela dagen.

 

 

♥