Äntligen är han hemma…
 
… efterlängtad son, lillebror och storebror…
 
Lilla, stora Ludde Lurv som varit på vift sedan i måndags då han for till Spanien med sin spanskagrupp.
Ja men jag veeeet; han är 16 år och han har bara varit borta i fyra dygn men ändå; jag har saknat honom och jag har längtat efter honom – massor! Det har varit tomt i huset! Inte så att han annars tar särskilt mycket plats, nej då. Han befinner sig oftast i sitt rum på övervåningen med stängd dörr och headset på – hyfsat okontaktbar – men då är han ju ändå här liksom…
 
Sms har jag fått. Ett varje dag som utlovat. Utförliga sådana dessutom!
Annars får jag mest sms av typen ”Aaa”, ”Näe” och ”Mmm…”. Men från Spanien har kommit rapporter om utflykter, om iskallt hotellrum, trevliga och mindre trevliga spanjorer, om konstiga mattider, om mat, om brist på mat, om pengar och ja, om diverse och allt möjligt har det kommit sms.
 
Det är inte bara jag som har längtat. Lilla H, som annars gärna krånglar en del med Ludde, har också längtat. Mycket har hon längtat. Hon är van vid att han ska finnas här, jämt liksom. I eftermiddag har hon längtat så mycket att hon varit lite sorgsen. Hon tog sin kamera och gick upp till Luddes rum och fotade lite och liksom bara var i hans rum – det var när hon längtade som mest.
På flygplatsen fick vi vänta i två timmar på ett försenat plan med efterlängtad Ludde.
När planet äntligen landade hoppade Hedvig jämfota av förtjusning och tyckte det var så spännande att han snart skulle vara här. Han kom inte först genom gaten till Hedvigs besvikelse. Hon stod kvar och kikade, väntade och suckade för varenda person som passerade och inte var Ludde. Men så kom han och Hedvig kastade sig i hans famn. Jag tror att längtan var ömsesidig för jag tycker att de båda har bett varandra om kramar och pussar väldigt många gånger sedan vi kom hem…
 
Väl hemkomna gjorde Ludde det viktigaste; satte på sin dator och laddade en tallrik fullproppad med mat. Nu sitter han framför datorn med headset på och jag njuter av att höra honom babbla där uppe…
 
– Jag har typ varit hungrig sedan jag åkte i måndags…
 
 
Jag är glad att finaste Ludde haft härliga, roliga och tokiga dagar och jag är glad att han är hemma igen…