Ibland kan jag behöva lite hjälp…
 
 
 
… att förstå allt som lilla H författar…
 
Inte alltid är det helt lätt att tyda alla bokstäver som ofta hamnar lite huller om buller, bak och fram och upp och ner. Samtidigt vill jag inte låta Hedvig förstå att jag faktiskt inte alltid förstår vad hon skrivit. Hon är ju så stolt över alla sina lappar och brev och bokstäver och siffror.
 
Idag då Hedvig kom hem från skolan fick jag ett långt brev. Ett brev som jag i ärlighetens namn inte förstod så väldigt mycket av. Åh, lilla H hon stod bredvid mig och hoppade av förtjusning när jag läste så för att rädda situationen sade jag:
 
– Åh, ett brev till mig?! Vad glad jag blir! Kanske du kan läsa för mig, du som är så duktig på att läsa…?
 
– De kan ja´! De stål ”Hej mamma. Jag är så trött efter skolan. Jag är så glad att jag ska leka hemma hos Emil idag”
 
– Men precis! Det ser jag ju! Vad duktig du är!
 
– Ja, ja´ äl dukti´ ja´…