Akta er…
 
 
 
… vilken snabb liten tjej vi har här i huset…
 
Med nya springskor!
 
Springskor, visst är det ett härligt ord?!
Ett ord från barndomen tänker jag. Ett ord som rymmer löften om vår, löften om utelek utan tjocka kläder…
 
Lilla H och jag tog en tur till torget efter fritids idag. Vi skulle gå till Synsam och be om nya ”pluppar” till Hedvigs glasögon. Mitt emot Synsam finns en skoaffär, lite längre bort på gatan en till och lite längre bort på gatan ytterligare en. Lilla H, som verkligen inte är särskilt shopping-vänlig, fick ett infall och utbrast:
 
– Ja´ vet mamma! De äl vål nu! Vi kan ssscccchhhhöööpa splinskol till mej!?
 
Och visst var det som vår idag. Idag också skall tilläggas. Flera dagar i rad har jag drabbats av vårkänslor och jag njuter varje sekund. Uppenbarligen hade lilla H också vårkänslor idag. Så klart vi skulle köpa springskor när vårkänslorna knackar på. Vi stegade in i en av skoaffärerna och sanningen att säga bävade jag lite för vad som komma skulle. Önskemål om blinkande skor, om Spidermanskor och om skor med Hello Kitty på har nämligen avlöst varandra de senaste åren. Jag tycker de är sådär fina faktiskt. Men, det är ju inte jag som skall ha dem på mig och det ska kännas malligt att komma till skolan med nya springskor tänker jag. Man ska ju själv tycka att de är fina. Därför har här passerat både blinkande skor och skor med Spiderman och Hello Kitty på.
 
Men nu så!
 
Hedvig stegade rakt fram till ett par knallrosa Adidasskor med lika knallgult foder i:
 
– Dom ville ja´ ha mamma!!!
 
Vilken tur att de fanns i rätt storlek, och vilken tur att de var både coola och sköna på den lilla foten.
 
– Ja´ tänkel ja´ hal dom på min nu, till bilen o så…
 
Så klart hon ville ha dem på sig direkt, till bilen och så. Men inte kunde Hedvig till bilen inte. Nej då, hon hoppade, skuttade och sprang om vartannat och tjoade med jämna mellanrum:
 
– De äl tättesnabba mina splingskol! Kolla mamma, kolla på mej!