… människan har är kärlek tänker jag…

Min familj är en stor familj. En familj med barn från tidigare, med gemensam liten dotter, med nya småsyskon i barnens ”andra” familjer, med extrasyskon. Kanske kärnfamiljen är den bästa i mångt och mycket. Men om kärnfamiljen inte fungerar utan blir en lite trasig familj kanske det kan vara bättre att göra om och göra rätt. I den mån ”rätt” går att förutse…

I min familj bär vi alla på lite trasigheter inombords, som i de flesta familjer kan jag tänka mig. Men vi är många som tycker om varandra och när jag betänker att älskade lilla H kanske än mer än oss andra behöver ett närverk av kärlek kring sig, så känner jag att hon är lyckligt lottad som kommit till just vår familj.