… blev till halsfluss…

Igår fick lilla H feber, hög feber. Igår fick lilla H också ont i kinden. Vi trodde att lilla H kanske bitit sig i kinden. Natten blev hemsk med hög feber och frysande, svettig liten H som kastade sig av och an i sängen och som klagade över ont i kinden. Varken lilla H, mamman eller pappan sov särskilt mycket. 

Först imorse slog det mig att det onda i högra kinden kanske var öroninflammation! Jag har själv aldrig haft just öroninflammation, jag har heller aldrig haft några så kallade öronbarn så det tog ett tag innan jag drog den slutsatsen. Slutsatsen som visade sig vara fel i och för sig. Från naturhamn fick vi leta oss till ort med vårdcentral, sköterskor och doktor. Tid fick vi, några timmar fick vi vänta och när snälla doktorn lyssnat på både min och lilla H:s berättelse bestämde han sig för att kika i halsen. OJ, OJ, OJ sade snälla doktorn och skrev sedan ut penicillin. Av snälla sköterskan fick lilla H en mycket vacker prinsessring som hon tänker ha då hon gifter sig med Emil minsann.

Efter otaliga tårar och spottande av saliv har nu lilla H sovit ett par timmar, druckit lite, lite Festis och börjar så smått att prata med oss igen…