Jag önskar att alla barn…
 
… fick gå i skolan hos Emma…
Emma som jag inte känner men som är så klok. Emma som en gång var med på samma flygplan som jag och min familj var. Emma som av någon anledning lade märke till våra barn, lilla H och hennes syskon. Emma som på något vis och några år senare hittade hit till bloggen och dessutom kände igen lilla H.
Emma är lärare. Hon är lärare bland annat för att hon älskar att möta och lära känna alla små skatter som våra barn är. Då tänker jag att då är Emma lärare av precis rätt anledning. Är det inte precis sådana lärare vi önskar att våra små skatter ska möta, inte bara när de börjar skolan utan genom alla sina skolår? Jag, eller rättare sagt Ebba, har haft förmånen att få ha en sådan fantastisk lärare under tre år. Åsa, som hon heter, är idag en god vän till mig och har en mycket speciell plats i mitt hjärta. Har ett barn förmånen att möta en av dessa kloka lärare präglar det barnet på ett oerhört positivt sätt tror jag.
Emma, den kloka läraren jag inte mött, lämnade en kommentar på ett av mina inlägg igår. Bland annat skrev hon:
 
Jag är ju som jag tidigare skrivit lärare och detta är en av anledningarna till att jag älskar mitt jobb. Alla dessa härliga, spontana och underbara skatter som man får möjlighet att möta varje dag. Alla är unika på sitt sätt. Nästa vecka kör jag igång med en ny etta, efter att ha lämnat min trea. Jag brukar börja första dagen med att ge alla barnen varsin blomma från en stor vas med massa olika blommor. Ett utmärkt tillfälle att prata med barnen om våra olikheter. En del blommor behöver mycket vatten, andra lite, en del är taggiga, andra är färgglada, en del behöver stå i ljuset, andra behöver stå mörkare. Men tillsammans i vasen så är blommorna som finast. Kan alltid komma tillbaka till första dagen då barnen fick varsin blomma. Vi människor är ju precis likadana som blommor.
 
Jag blev alldeles varm inombords av Emmas kloka ord, och framför allt av hennes kloka handling. Att likna alla små vackra barn vid vackra blommor och alla dess olikheter är en mycket fin och mycket klok liknelse. En liknelse som förmodligen fastnar hos alla och envar. Jag tänker att alla små barn i Emmas klass går hem från sin allra första skoldag med en fantastisk klokhet inom sig. Kanske är de inte varse den klokheten ännu, men någonstans inom sig bär de den med sig.
 
 
Jag önskar att lilla H fick gå i Emmas klass…