Finns det hjärterum…
 
 
… finns det stjärterum…
 
Eller?
Det heter ju så i alla fall.
Jag tror att det är så i de flesta fall. I teorin.Om du frågar människor runt omkring dig.
 
I praktiken tror jag det är annorlunda.
I praktiken gäller det så länge det inte inkräktar på dig, ditt liv och dina behov.
Kanske inte just hos dig och inte hos mig, kanske inte ens hos de flesta? Jag vet inte. Men jag tror att det är ganska vanligt att allt är ok så länge du själv och ditt liv inte berörs eller påverkas.
 
Jag tycker att det har blivit extra tydligt sedan lilla H föddes. Tydligt för mig i alla fall.
Jag har alltid haft och kommer alltid att ha svårt att förstå varför det ses som en uppoffring att göra saker för varandra. Det gör man väl utan att ens fundera tänker jag.
Det gör man för att för att vara snäll, för att man vill och själv mår bra av det och kanske framför allt för att man rätt och slätt är en god medmänniska.
 
Det kan vara att plocka upp något från gatan som någon annan tappat
Det kan vara att hålla upp dörren för någon
Det kan vara att ge en klapp på kinden till någon som behöver det
Det kan vara en otippad kopp choklad till älskade barn på kvällskvisten
Det kan vara bullar och mjölk till älskad make innan läggdags (jo, det älskar min man)
Det kan vara att fyra av ett varmt leende till den som minst väntar sig det
 
Det kan vara att låta alla få vara med…