– Vad har du fått för…
… lunch idag Hedvig?…
– Ähum… Köttlumpa, sås, kokt kopatis å sås…
– Köttrumpa???
– Ja… köttlumpa…
Jag får erkänna att jag blev snopen! Ebba och jag tittade lite frågande på varandra, jag skyndade mig till telefonen och appen för skolmat och där stod…
Skinkstek, kokt potatis, ärtor och sås
Ebba och jag brast ut i gapskratt och jag berättade för lilla H att det heter skinkstek och inte köttrumpa. Hon tittade på mig, sade ”schinkstek” samtidigt som hon tecknade ”kött” och ”rumpa”.
Ebba och jag gissar att någon fröken tecknat just ”kött” och ”rumpa” samtidigt som denne någon sagt ”skinkstek”. Det lilla H sedan säkert kom ihåg var tecknen och jag tänker igen på hur otroligt viktiga de är för henne trots ett gott talat språk!
Köttrumpa… fniss…
Hahaha, underbart!
Läste detta högt för sambon, som inte är någon bloggfantast. Han har härmed adopterat ordet och kommer aldrig mer att säga julskinka.
Fantastiskt bra ord.
Skinkstek låter betydligt godare än köttrumpa 😀
Underbart! Och det är väldigt gott med kötteumpa. 🙂