Spiderman VS…

… Hello Kitty…

Det är vår och det spritter i benen!
Vi har gett oss den på att lilla H en vacker dag skall kunna cykla på en tvåhjuling och utan stödhjul och inhandlade idag en ny cykel. Vi bor i ett område där cykelträning lämpar sig utmärkt och har därför bestämt oss för att inte montera på de medföljande stödhjulen utan istället springa, springa och springa bredvid, hårt hållandes i stången så att Hedvig inte ramlar.

Vi vet..
…vi får nog kämpa på några år men om vi inte försöker så vet vi ju inte om det går…

The sky is the limit!

I diskussionerna med lilla H inför cykelinköpet har hon ena dagen klart deklarerat att hon minsann vill ha en rosa cykel med Hello Kitty På, andra stunden har hon varit lika övertygad om att hon vill ha en cykel med Spiderman på. Väl framme på den största leksakskedjan av dem alla hittar vi även en cykel med Star Wars på och en med Toy Story! Puh, tänkte vi, det kunde verkligen inte bli svårare än så!

Men det kunde det!
Det blev svårt att ens få lilla H att komma och titta på cyklarna, än mindre prova dem. Bredvid cyklarna stod nämligen ett fotbollsmål uppsatt och man fick ”huuuta skott” (skjuta skott) – så det var där Hedvig tog plats och där hon stannade kvar.

Vi jämförde storlekar, styren, bromsar etc och bestämde oss till slut för att Hello Kitty cykeln nog var den som passade bäst… men så fick vi lite dåligt samvete om vi inte skulle presentera ett alternativ till den så att Hedvig skulle få känna att hon ”bestämde hälv” vilken cykel hon ville ha.

Vi valde att plocka fram Hello Kitty och Spiderman.
Star Wars kändes svår att kliva på och av och Toy Story hade ingen fotbroms!!! Är inte det märkligt på en liten 16 tums cykel?!

Jag får erkänna att jag instinktivt kände att Spidermancykeln var den coolaste!
Den var så fin i sina blå och röda färger och med ”lagom” mycket Spiderman på – men styret var galet för Hedvig. Styret var lågt och vi såg henne framför oss, sittandes framåtlutad vilket inte alls är att föredra! Hon är så mycket framåtlutad ändå, lilla H, att hon behöver sträcka upp ryggen och fästa blicken framåt, uppåt och inte ner i gatan. Ur den synvinkeln var Hello Kitty cykeln mycket bättre med sitt gammaldags ”damcykelstyre”… men den kändes ju sååå rosa och sååå flickig (med risk för att låta fördomsfull) och ja, det är ju mer Spiderman över lilla H liksom.

När vi väl valt ut dessa två cyklar och bad Hedvig komma och prova så blev det stopp!

– Nej! Ja’ spelal fopoll ja´!!! Hal inte tiiiid, kommel se´n…

Vi gjorde en deal – igen – och den gick ut på att hon fick ta med sig fotbollen till cyklarna och jag lovade att ”passa fopollen” då hon provade cyklarna. Skillnaden vad gäller att räta på kroppen på de olika cyklarna var enorm och fast vi nog båda kände att Spidermancykeln var snäppet coolare så hoppades vi ändå på att valet skulle falla på Hello Kitty.

Efter ca 7 sekunder på varje cykel säger lilla H.

– Japp! Vi tal den!

– Ok… men vilken…?

– Hello Kitty! Kan ja´ få fopollen nu?

– Du är säker på att det är Hello Kitty du vill ha?

– Saa ju de´…

Sagt och gjort, det blev den hiskligt rosa Hello Kitty cykeln och Hedvig är toklycklig över den!
Stödhjul följde med men vi har lagt dem på hyllan och jag hoppas att vi inte ger upp under våren och monterar fast dem. Lilla H har skruvat och grejat med pappa på eftermiddagen och hon har cyklat! Det känns i överarmen vill jag lova, vi får hålla emot och hålla emot men hon gör det och jag är helt och fullt övertygad om att hon kommer att cykla ”hälv” på en tvåhjuling en vacker dag! Kanske inte i sommar, kanske inte nästa sommar men en annan sommar så….

The sky is the limit…

Japp, då kör vi!