När orken tar slut…

… vad gör man då…?

Vart hämtar man kraft och hur laddar man om?

Det finns förmodligen lika många svar på den frågan som det finns människor på vår jord.
Jag tror dock att de flesta av oss är eniga om att vi behöver ladda om emellanåt. Det funkar inte att alltid köra på i 120, det funkar inte att aldrig stanna upp och hämta andan.

Men det är svårt…

Det svåraste tycker jag är att tillåta sig att tänka på sig själv…
Jag känner liksom att jag gör något som inte är riktigt ok om jag plötsligt sätter mig själv och mina behov främst, även om det är för att hitta ork att fortsätta ta hand om mina närmaste.

Jag nästan skäms när jag längtar efter en stund för mig själv, när jag längtar hemifrån för att hitta på något roligt och mysigt tillsammans med min man eller med någon fin väninna…

Jag skäms fast jag snudd på aldrig gör något för min egen skull och jag skäms fast jag vet att jag har tusenfalt att ge tillbaka till min omgivning om jag unnar mig något som ger mig energi…

Varför är det så?
Jag är helt övertygad om att många känner precis som jag.

Jag läste en artikel i tidningen Föräldrakraft häromdagen. En artikel som beskriver detta hundra gånger bättre än vad jag själv kan förklara, en artikel skriven av härliga Sören Olsson.

Många har redan läst den, läs den då igen och låt den fastna i ditt huvud.
Har du inte läst den så ta dig tid att läsa, kanske känner du igen dig eller så tänker du lite extra på någon i din omgivning – oavsett vad så är den så sann…

När orken tar slut…