Kärlek och längtan kan…
Mitt lilla, lilla…
Lycka kan vara…
Jag hoppas ni alla hade…
Undrar om det är det faktum…
… att lilla H är ett litet barn…
… som gör att hon fullkomligt älskar att åka till Ikea…
… eller om det helt enkelt kan vara så att den kvinnliga Ikea-genen är orsaken…?
Jag tror nog på det sistnämnda!
Jag tycker också om att åka till Ikea och nej, jag tror inte att jag känner en enda människa av det kvinnliga slaget, liten som stor, som inte tycker om att åka till Ikea.
Att åka till Ikea med lilla H är oftast en fröjd!
Hon är så glad och nöjd och vi behöver inte ens fundera på om det skulle fungera att lämna lilla H i det bemannade lekrummet. Det ä nämligen inte alls så säkert att det fungerar med olika företags policy att ta emot barn som är lite ”olika” i sådana lekrum. Vad gäller Ikea har jag inte ens undersökt saken men har svårt att tro att de skulle ha något att invända, inte Ikea väl…?
Anledningen till att jag inte undersökt närmare är att lilla H inte ens noterat att Ikea har ett lekrum.
För henne är hela Ikea som ett enda gigantiskt lekrum så varför hänga upp sig på ett futtigt rum vid entrén?
På Ikea kan man laga låtsasmat i riktiga kök, man kan låtsas gå på toaletter i badrum som ser riktiga ut men som inte har vatten, man kan provsitta soffor, spela tv-spel i olika vardargsrum, låtsasspela WOW vid något lämligt skrivbord med en dator och man kan provligga varenda säng som finns i hela varuhuset.
Även pyttesmå sängar kan man bädda ner sig i.
När man sedan, efter sedvanlig köttbullar-med-potaitsmos-och-lingon-och-sås-lunch tar sig ner en våning, då kan humöret på lilla H börja tryta. Det är inte världskul bland serviser, glas och tyger om man är en liten tjej.
Men, det är då det händer!
Utan att man förstod hur det gick till så står man plötsligt på avdelningen för leksaker och där kan – och får -man leka ännu mer. Vi pratar verkligen leka nu!
Efter en stund när man som vuxen börja ledsna på just den här avdelningen kan man behöva lirka lite för att inte paja stämningen samtidigt som man föreslår att det är dags att gå vidare. Jag brukar locka med en mjukglass, dvs om liten H snällt följer med, orkar stå i kö och sedan står ut med att varorna även måste betalas, ja, då kan hon få köpa en mjukglass! Det är oftast en bra deal i lilla H:s ögon.
Jag vet inte längre om jag tycker så mycket om Ikea för att jag besitter den kvinnliga Ikea-genen, eller om det är för att det är ett av de inte jättemånga ställen där man kan vara i flera timmar utan en enda strid med lilla H….?
När vi går på Ikea lämnar vi helt enkelt monstret utanför…
♥
Dagens promenad på…
… på underbara, fantastiska Gullholmen…
… bjöd på favvoglassen ”Pibbelin”, den bjöd på nogranna tittar på daggmaskar och sniglar som letat sig fram efter regnet, den bjöd på en fantastisk lekplats, den bjöd på extremt lågt (tyvärr) flygande svalor…
… men framför allt bjöd den oss andra på en Sean-Banan-Wanna-be genom lilla H:s egen variant av ”Skaka rumpa”:
Alltså… då kör vi…
She is so lovely….
♥
Lycka kan vara olika…
…precis som allt annat…
Efter att ha lagt till på fantastiska Gullholmen förbyttes solen mot ett sanslöst regn- och åskväder! Att då berätta för lilla H att vi faktiskt fått ett Wii att ha i båten av snälla, snälla farbror Paul gjorde hennes lycka!!!
Höjden av lyx för lilla H en regnig eftermiddag som denna, och det är hon så väl värd!
Tack igen snälla farbror Paul!