Om man är snart nio år…
… heter Hedvig och på en ledig dag får åka till Ikea…
Då är man lycklig! Då laddar man för lekrummet där man får vara ”alles hälv”, man ser fram emot att bli hämtad av mamma när man lekt klart, man längtar efter köttbullarna med potatismos, gräddsås och lingon. Kort sagt är man lycklig för hela dagen som ligger framför en.
Om man sedan anländer Ikea och lekrummet är fullt och kön av väntande barn är milsvid – då rasar lätt världen och en liten H bryter ihop. Kö är rackarns svårt för henne att acceptera. Att förklara vitsen med kö är inte svårt, att förstå förklaringen är heller inte svårt, men att acceptera förklaringen är väldigt långt borta för Hedvig.
Då är det bra att ha världens bästa storasyster med sig. Världens bästa storasyster som tycks vara den enda som kan lirka och locka med lilla H, som lilla H kan få rusa runt med i varuhuset och bjuda på köttsoppa i varenda kök hon hittar. En storasyster som ogenerat äter av den påhittade köttsoppan i vartenda kök. En storasyster som efter de utlovade köttbullarna med potatismos, gräddsås och lingon föreslår att vi kollar hur läget i lekrummet är just då – och som finner plats.
Bortglömda är alla ledsamma bryt-ihop-känslor i den lilla avköra kroppen.
Plötsligt finns där bara lycka…
Jag träffade en söt och jätte glad tjej idag inne på biltema, som påminde så mycket om Lilla H.
Hon tittade på mig och jag log och sa hej. Hon blev blyg och gick bakom sin mamma och kollade på mig bakom sin mammas rygg som gick förbi mig och kollade varorna bakom mig, då hörde jag hon säga till sin mamma. "Såg du mamma?"
Det gjorde mig så glad att mitt hej gjorde henne glad 🙂