När mamman…
… åker i ottan…
Dag efter dag.
Då saknar och längtar hon så förtvivlat.
Mamman är inte riktigt van vid att inte hinna träffas på morgonen.
Sommaren lång har hon haft tid att lära sig. Vänja sig. Vid att inte ses innan jobb och fritids.
Hon har inte vant sig. Mamman.
Lilla H har nog vant sig. Hon ogillar, men har vant sig.
Mamman känner sig lite ledsen och liten sorgsen.
Varje morgon. Om hon inte har tur och lilla hjärtat hinner vakna.
Hinner hon vakna och komma upp, alldeles sängvarm med rufsigt hår och i bara pyjamasshorts då hinner mamman och lilla H pussas och kramas, säga att de älskar varandra till månen och tillbaka och ännu mer.
Då hinner mamman tanka lite kärlek och arbetsdagen känns med ens mycket lättare.
Sådan tur har mamman vissa dagar.
Andra dagar, de flesta dagar, har hon inte den turen.
Igår kväll pärlade mamman några armband till lilla H.
Armband som hon lovat göra ett par veckor då Hedvigs alla armband blivit förstörda av all sol och värme.
Ett extra i Barcas färger gjorde mamman som längtar så. Som en surprise. För att hon vet att lilla H blir glad.
Ett litet silvrigt paket lades sent igår kväll på köksbordet. Lagom att fås till frukost då mamman redan är på jobbet.
Ett litet silvrigt paket fyllt av längtan, saknad och kärlek…
♥
Från den blödigaste mamman av jordens alla…
Måste ju tipsa! Såg på jysk att de har kuddar som ser ut som fotbollströjor. Såg bla en med messi och tänkte direkt på er fotbollstjej.☺
Åh! Den får nog hamna bland födelsedagspresenterna 👌🏼