Att få rå om…
 
 
 
… en liten Max alldels ”hälv” så här en fredagsförmiddag är så mysigt…
 
Max träffade jag första gången då han var nästan 8 månader. Vi möttes på Ronald Mc Donald Hus i Göteborg då både Max och Hedvig var inlagda för operation. Att hitta Max mamma var som att hitta ytterligare en syster!
Max och hela hans fina familj bor lååååångt ifrån oss, sisådär 40 mil ifrån oss, men vi försöker ses så ofta vi kan och idag har jag alltså förmånen att få ha finaste Max alldeles för mig själv en dag!
 
Jag känner Max väl och han känner mig väl och vi har så himla trevligt idag!
Vi har handlat lite, vi har bakat två sorters chokladbollar; en vanlig variant och en toknyttig variant. Vi har tittat på film och vi har ätit pannkakor med sylt till lunch. Hedvig och Max är lika gamla och babblar på ungefär lika mycket. Dock har de helt olika sätt att uttrycka sig på och mer än en gång har jag blivit full i skratt av Max alldeles genomkloka svar men med ord som lilla H aldrig använder. Hennes ordval är inget jag funderar särskilt mycket på eftersom jag är så van vid att höra henne. Så lika men så olika och framför allt så bra!
 
I affären idag ville Max köpa cocosbollar och jag förklarade att det behöver vi ju inte göra eftersom vi ska baka chokladbollar. Då säger Max:
 
 
– Jahaaaa, just det ja´! Natulitviiiiiis…..
 
 
”Naturligtvis” har jag nog aldrig hört lilla H säga! Vidare sade jag till honom att jag tror att vi skall åka och köpa lite vin innan vi hämtar Hedvig efter skolan.
 
 
Jahaaa, till mamma?
 
– Ja, till mamma och till mig…
 
– Jahaaa, Elik då?
 
– Jag tror vi köper öl till Erik.
 
– Jahaaa, Elik äl en ölgubbe!!!
 
 
Allra mest förundrad är jag nog ändå över att jag inte hört en enda svordom komma över hans läppar!
Det är jag inte så van vid, lilla H svär som en liten borstbindare tyvärr. Men, vi skall alldeles strax hämta lilla hjärtat och då blir nog ordningen återställd här hemma vad gäller svordomar i alla fall.
 
 
Gullungar…