… är definitivt ingen favvosyssla för lilla H…

 

 

För vem är det det egentligen kan man fråga sig? Mer ett nödvändigt ont som jag ser det och idag, efter alla juldagar, är det nödvändigt. Kylskåpet börjar gapa tomt på allt utom på julgodis.

 

Samtidigt som jag gjorde vår busiga frukost lade jag fram en penna, ett papper som jag skrev ”Handlas” på (en konstig grej jag har för mig, att ”Handlas” måste stå överst på min handlingslista, något maken har väldigt roligt åt). Jag brukar nämligen komma på grejer som behöver handlas lite då och då när jag grejar varför det är så bra att ha listan ligga framme en stund.

 

Då jag dukar vårt frukostbord ser jag att en viss liten H varit där och skrivit.

Först tyckte jag att hon skrivit ”Mat” men när jag tittade närmare såg jag att hon skrivit ”Max”. Jag frågade henne varför hon skrivit ”Max” på handlingslistan och hon svarade:

 

 

 

 

Lilla hjärtat!

Så klart att ”tunnbröd” är svårt att skriva!

 

”Tunnbröd som Max äter” är hårt tunnbröd, den runda varianten, och som bästis Max åt mycket och ofta då Max och Hedvig var små. Ett tunnbröd Hedvig smakade första gången hemma hos Max och sedan dess tokälskat. Det nämnda tunnbrödet var slut igår då lilla H ville ha en skiva och det kom hon väl på när hon såg min handlingslista som gapade tom.

 

 

Stum och stolt över hennes förmåga att få fram sitt budskap även om just ”tunnbröd” kan vara svårt att skriva…

 

 

♥