En skål björnbär…

… och kärlek…
Massor.

Från den klokaste lilla sjuåring jag mött, med den mest sällsynta av själar. Som anar något bortom. Som ser människan. Bara människan. Fast hon inte vet om det ännu.

Denna lilla sjuåring med sällsynt rättvisepatos och unik förmåga att inkludera alla, sin ringa ålder till trots. Som efter drygt ett års nära vänskap först i våras själv drog slutsatsen att lilla H har Downs syndrom. Som oroligt frågade sin mamma om Hedvigs mamma verkligen visste om att hennes barn har Downs syndrom. För annars ville hon berätta. Som ber sin ibland högljudda pappa – no affence Jens – att inte prata så högt eftersom hon ser att lilla H ogillar höga ljud. Fast hon gillar Jens.

Hon kom idag med en skål björnbär till Hedvig. Med fina och krullade presentsnören runt. Och en hjärtlapp som hon klippt alldeles själv. På hjärtlappen stod:

Hedvig du är n bra kmpis du e snel
Tuva

Mest av allt innehöll skålen kärlek…

❤️

Massor av kärlek…