Flickan med guldhåret…
 

 
… den lilla vackra…
Tapper.
 
Hon har det lite tufft och lite rörigt för tillfället.
Det är många bitar som ska falla på plats, helst på ett begripligt och överskådligt vis, och helst redan igår. Så att det lite tuffa och lite röriga liksom bara var över. Klart.
Men så funkar det inte, livet.
 
Hon är modig, lilla H.
Biter ihop, frågar och accepterar.
Ibland brister det och tårarna rinner.
Då gråter hon stilla i min famn och jag sväljer klumpen i halsen. Utan att livet är en katastrof känns det lite orättvist mot flickan med guldhåret just nu.
 
Hon är min förebild på många vis.
Mitt i allt hon brottas med strösslar hon med komplimanger, kärlek, skratt, bus och gos.
 
Inte alla skulle välja att göra så.
Men hon väljer glädjen. Hon väljer nästan alltid glädjen.
 
 
 
Modiga, tappra, vackra och kloka lilla H…
 
❤️
 
 
… dig vill jag skydda från allt ont…