… och jag funderar lite…

Som jag brukar.

Att fundera lite är i sig ett knasigt uttryck. För mig innebär det att jag funderar mycket. Fast jag säger lite. 

Jag är en grubblare av stora mått. Har alltid varit och kommer säkert alltid att vara. Oftast är det bra, tror jag, ibland mindre bra. 

Jag funderar mycket på de val vi har, och de val vi gör. Det mesta kan sägas handla om val. Aktiva val eller lite mer passiva val. Jo, för de blir väl också val?  På något sätt.

Igår spenderade jag några timmar tillsammans med min ena syster och systerson. Vi spatserade runt i Gunnebo slotts trädgårdar och ventilerade livet. 

Min syster är en av de klokaste jag vet och sedan jag var liten har jag haft den största respekt för hennes tankar, åsikter och val.

Vi pratade om livet som varit, som är och som komma skall. Om de val vi gjort i livet, varför och vad som kommit ur dessa. Om hur egna och andra människors val påverkar varandra,  och om hur allt i slutändan ändå måste landa i hur vi själva förhåller oss till det faktum som ändå är.  Att förhålla sig är kanske också ett val?