… skryta lite…

Malla mig.

 

För att jag är stolt.

Överraskad, imponerad, mallig.

Somliga kommer tycka jag är fånig, kommer inte förstå. Andra somliga kommer förstå precis och känna min glädje och stolthet inifrån och ut.

 

För när man har en alldeles särskild och speciell liten själ hos sig, så är helt ”vanliga” saker inte alls längre vanliga. Det finns inga saker som kan tas för givna. Och det är precis därför man då och då och ganska ideligen faktiskt blir alldeles sprickfärdig av mallighet och stolthet. Det är också därför jag tar mig rätten att malla mig ohämmat. Helt ohämmat.

 

Vi spelar ”Ska vi slå vad?”.

Ett roligt, klurigt och ganska svårt spel.

Särskilt frågorna är svåra.

 

Lilla H slår, flyttar sin pjäs och jag läser en fråga.

Jag läser: ”Kan spelaren hitta två synonymer till ordet ”pengar”?”

 

Jag satsar 40 kronor på ”Ja”.

Högt säger jag:

 

 

 

 

Jag vänder timglaset.

Hon tänker några sekunder, håller sedan upp sina fingrar i luften för att räkna orden.

Sedan:

 

 

 

 

Mitt ansikte spricker upp i ett leende.

Visst är det så!

 

 

 

 

❤️