aug 26 2015
Alltså, den här solstrålen…
 
… är söt som socker…
Säger underbara saker.
 
Roliga saker. Tokiga saker.
Saker som får oss att brista ut i gapskratt.
Saker som får oss att tänka till en gång extra.
 
Men så spottar hon också ur sig elakheter.
Elakheter, dumheter, svordomar och annat man inte vill höra.
Mest när hon är arg. Så klart.
Men ibland bara så där, i det dagliga talet.
Det sista är nästan ännu värre.
Herre Gud och himmel och plättar, ett sådant språk vill jag inte att hon skall ha.
 
Som när vi sitter och spelar Fia med knuff, mina tre barn och jag.
Hedvig skojar och skrattar. Busar, fuskar, styr och ställer.
Blandar naturligtvis in lite prutt och lite fis i pratet men det kan jag ta.
Plötsligt säger hon:
 
 
– Äh! Gå å´ pissa!!!
 
 
Förfärade blev vi, men jag måste erkänna att skrattet inte gick att hålla tillbaka.
Jag fann mig snabbt, axlade modersrollen och frågade vart i hela friden hon hört ordet hon just sade?
 
 
– På ”p”?
 
– Ja, det som börjar på ”p”.
 
– Det vet ja´ faktiskt inte.
 
– Så säger vi inte här i huset.
 
– Okej.
 
 
Spelet fortsatte under skratt, fniss, flams och fusk.
Plötsligt säger hon det igen. Exakt samma fras.
Någon vek sig dubbel av skratt medan jag kämpade emot.
 
 
– Nej Hedvig! Så vill jag inte att du säger!
 
– Mäh! Ja´ sa´ ju bara… att vi kan köpa pizza ju…
 
 
♥
 
 
1 – 0 till lilla H, igen…
LitenH 0 Kommentarer