Väntan på tomten…
… kan kännas extremt lång…
Ett helt år ser man fram emot besök av tomten och till slut blir det äntligen julafton igen.
Men då skall man vänta nästan en hel dag till!
Alla vet ju att tomten kommer först efter Kalle Anka och då mörkret har lagt sig.
Är man då en liten H känns dagen oändligt lång…
Lilla H stod i fönstret länge, länge och väntade…
… och väntade lite till…
… och lite till…
Så kom han!
Med säcken på ryggen och lyktan i hand traskade han med tunga steg uppför trappan till huset.
Åh, Hedvig visste inte till sig av förtjusning och spänning!
Hon rusade mot dörren och tog andäktigt emot tomten. Jag tyckte dock att hon såg lite reserverad och fundersam ut vilket hon inte alls varit tidigare då hon mött tomten. Inte ens på julfesten för några veckor sedan.
Jag hann precis tänka tanken fullt ut då hon vände sig till mig och sade:
– Äl de molfal???
Alltså, man ska inte ljuga för sina barn men när det kommer till tomten så gör man det ändå!
Av bara farten liksom…
Det är ju förskräckligt egentligen vad man som förälder spär på denna eviga lögn om tomten!
Eftersom jag inte är bättre än någon annan dementerade jag Hedvigs aningar å´ det bestämdaste.
Inte kan tomten vara morfar heller?! Morfar som bara gått ut en sväng…
Lilla H fortsatte att visa sig lite skeptiskt inställd till tomten även om hon givetvis tog emot paket av honom med stor förtjusning. Ytterligare en gång frågade hon mig om det var morfar och ytterligare en gång till drog jag till med en ”vit” lögn. Vi kände nog alla i rummet att vår dementi inte skulle hålla så länge varvid vi ivrigt förklarade för tomten att vi naturligtvis förstod att han hade såååå mycket att göra och att vi nog alla kunde förstå att han skulle ge sig av till alla andra barn nu…
Tanken på att morfar kunde vara tomten försvann och skall lilla H vara övertygad om att tomten finns nästa jul får vi prata lite med en helt anonym tomte tänker jag.
Vi var 16 personer på julafton så att dela ut julklapparna under granen tog evighetslång tid.
Det gör inte så mycket dock, på själva julafton.
Lite av grejen med jul är julefriden, utan stress.
Det gick heller inte fortare av att lilla H, tillsammans med sin moster, skulle dela ut alla klapparna under granen.
Dessutom ville hon ”läsa hälv” på alla paket och akta er vad snabbt moster fick försöka få en skymt av etiketterna för att säkerställa att klapparna kom till rätt famn.
Hon är duktig på att läsa nu lilla H och imponerade stort på släkten.
Det blev lite galet – till min fördel – då det stod ”God Jul mamma…” om det var från någon av mina syskonbarn till deras mamma. I Hedvigs värld är det ju jag som är mamma – många paket fick jag även om jag fick vara snäll och lämna tillbaka dem. Paket som det stod ”God Jul Jeppe” på fick jag också! Hedvig ljudade högt och tydligt god jul men läste endast begynnelsebokstäverna på namnet; Jeppe och Jessica börjar misstänkt likt och följaktligen hamnade även de paketen i mitt knä.
Lilla H utbrast efter att ha öppnat alla sina klappar:
– Åh, tack tomten! Ja fick alla sakel jag önskat mej!!!
En av de roligaste sakerna hon fick var spelet Rat Attack som vi alla spelade flitigt under kvällen.
Verkligen engagerande och ett spel där vinnarskallen visar sig – det gillar jag!
Årets julafton summerar jag som precis så lugn, mysig och full av glada människor och nöjda barn som jag önskat mig!
En sak fattades mig dock; min lilla stora fina Ebba…
Hon var hos sin pappa på jul i år och hur mycket jag än gläds åt att hon säkert haft en fin julafton på sitt håll kan jag inte låta bli att gå sönder lite inombords då alla mina fina barn inte är hos mig…
Längtar till nästa jul då även min Ebba är med…
♥
Julfina lilla H
Väntar… väntar… väntar… och så… plötsligt händer det!
Julklappsutdelning med moster
”kan läsa hälv”
Rat Attack med mormor