Ja må ja leva…

… ja må ja’ leva´…

Med skönsång, paket (i plural), teckning, kaffe och tårta firades jag på sängkanten av barn och make i morse.

Teckningen (ovan) föreställer en Star Wars spindel som ni säkert ser 🙂
Den är signerad också!

Igår då jag hämtade lilla H på fritids bad hon mig blunda:

– Inte tjuvkika mamma!

Hon sprang till sin ryggsäck och plockade upp en jättefin ”låda” som hon gjort i träslöjden.
Jag skulle vilja kalla den ”ask” men Hedvig hävdar att det är en ”låda med lock” så det är väl det då…
När jag vänt och vridit på ”lådan med lock” och högljutt beundrat den sade hon:

– Den äl till dej mamma! Imollon då du fyllel ål…

– Jaha! Vad snällt!

– De äl en hemlis! Blunda nu, titta inte! Ja ska göla paket me pappa ikväll…

– Ok…

Jag blundade, tjuvkikade inte, och hon lade omsorgsfullt tillbaka ”lådan med lock” i ryggsäcken.
Igår kväll slog hon in den i ett paket och i morse fick jag den.

Så fin!
Verkligen jättefin!

Dessutom vet jag att hon kämpat med denna ”låda” i träslöjden i många veckor!
Jag tror jag skall lägga mina smycken i den, då blir jag glad och varm inombords varje dag då jag tar på och av mina ”juveler”.

Ebba och Ludvig har slutat att pyssla men deras engagemang i att tillsammans tänka ut och åka och köpa present till ”gamla mamman” är minst lika rörande och värmer så gott i mammahjärtat – om än att jag bara önskar mig ”snälla barn” och definitivt inte vill att de slösar så mycket av sina pengar på mig.

Maken, ja han pysslar ju inte heller förstås – tack och lov tänker jag där!
Tack och lov för jag vet inte om jag vill att han skall pyssla grejer till mig och tack och lov för att jag väldigt mycket uppskattar hans idéer om presenter – idéer som jag ibland har planterat hos honom men ändå…

Morgonen som sådan blev lite annorlunda!
Jag skulle åka hemifrån tidigt och tänkte att vi kanske kunde strunta i morgonuppvaktningen.
Hur kunde jag tänka så?
Med lilla H i huset som är den största vän av vanor jag känner…

Lilla H var alldels prillig igår kväll för det skulle bli så spännande att sjunga för mig idag!
Vi fick helt enkelt ändra, eller förstärka, innebörden av begreppet ”sova räv”.

Jag smög upp först av alla, duschade, åt frukost, klädde på mig och ”piffade mig” för att sedan krypa ner i sängen igen.
Därefter väckte maken lilla H (som låg bredvid mig) och hon studsade upp då hon plötsligt kom ihåg att de skulle sjunga! De väckte Ebba och Ludvig och ja, där låg/halvsatt jag i sängen, fullt påklädd under täcket, med nylagd make-up och med en svag doft av parfym på mig.
Jag kände mig som en amerikanska skådespelerska; de är minsann aldrig osminkade, sömndruckna och rufsiga i håret!

När sången tog vid utanför sovrumsdörren undrade jag om ”bluffen” skulle avslöjas av lilla H, men icke.
Fullt upptagen av sången och av sitt paket med ”lådan med lock” i noterade hon inte ens hur jag såg ut, mina kläder eller smycken. Hon som annars är så uppmärksam på detaljer!

Det gick vägen och då jag blivit uppvaktad och druckit upp mitt kaffe steg jag helt sonika upp, rufsade till håret lite, gick ut till bilen och åkte iväg.

Detta naturligtvis efter att lilla H slukat tre (!!!) tårtbitar…

Tack snälla fina familjen för fin födelsedag!

♥

födelsedag