En dag i…
… prinsessornas tecken…
Idag har lilla H varit på kalas!
Prinsesskalas!
Hos lilla Filippa som fyllt 5 år.
Jag trodde in i det längsta att Hedvig skulle backa från prinsess-grejen och hellre vilja vara Woody eller kanske ett Spiderman…
Jag bestämde mig för att om nu valet av klädsel skulle falla på något annat än just någon av alla prinsessklänningar så skulle jag bara gilla läget.
Kalas är ju ändå till för att alla ska ha roligt!
Att då ta strid för en viss klädsel kändes tokigt.
(Lyckliga barn nr 3 där ordentliga mamman kommit till insikt om vad som är viktigt och inte…)
Hon överraskar mig alltsom oftast, lilla H, och så även idag då hon mycket bestämt ville vara prinsessa!
Alltså, det är ju mer Spiderman över denna lilla fröken än vad det är prinsessa så jo, jag blev lite överraskad att hon fullföljde sin uttalade vilja.
Åh, så vacker hon kände sig!
Åh, så vacker hon var där hon snurrade och snurrade och snurrade framför stora spegeln i hallen!
Med nya ”lös-ögon” och allt!
Vi hämtade dem igår och på skalmarna är det blommor och diamanter!
De är självvalda – nåja, utav ett antal jag först valde ut – och hon är så mallig över dem.
♥
På kalaset fanns många vackra prinsessor!
Alla dessa vackra prinsessor var tämligen upptagna av att hålla upp sina långa klänningar då de gick upp för trappan i nedervåningen och jag fick en riktig Askunge-känsla då jag såg på dem, hur de kämpade för att kunna leka som vanligt i sina otroliga kreationer.
Där var också pojkar i fina skjortor och så kom han då…
… den coolaste av dem alla om du frågar lilla H…
Grabben som klev in på prinsesskalaset iförd Spidermandräkt med stoppade muskler!
Han kom aningen sent och jag såg hur Hedvig riktigt hejdade sig mitt i en hamburgertugga, vände sig mot mig och sade:
– Mamma! Kolla! Spiderman! Jag ääääääälskar Spiderman….
Plötsligt var alla vackra prinsessor inget för Hedvig och resterande tid av kalaset ägnade hon sig åt att snegla på och beundra coola Spiderman…
Inte så att Hedvig ångrade sitt klädval, absolut inte!
Hon kände sig fortfarande som självaste Askungen och njöt av det!
Men Spiderman är ju Spiderman liksom…
Jag tänker, återigen, att det är så härligt när man får vara precis som man är…
♥
prinsessa
Så väldigt sant! Att det är härligt när man får vara som man är.