En chokladkaka kan vara lösningen…

… på en halvtrist, förvisso feberfri men trist dag!

Vi hade en halvtrist, feberfri men hängig och trist dag igår, lilla H och jag.
Ja, jag har ju inte varit sjuk så jag var inte hängig men jag hade trist. Det hade vi båda.
Det blir trist att vara hemma, inne, inte ha ork att leka och spela spel. När man ändå bestämmer sig för att försöka orka leka blir det med ens ännu tristare då man känner att det inte funkar riktigt ännu.

Precis så hade Hedvig det igår!
Viljan att leka fanns där men orken fanns där inte…

Då bakade vi en chokladkaka!
Chokladkaka kan vara som balsam för själen…

Cykelutflykten med dagis missade hon och när hon i måndags kom på det blev hon ledsen…
Jag gladdes inombords åt reaktionen!
Det låter ju inte klokt men det gjorde jag.
Inte åt att hon missade cykelutflykten naturligtvis men åt hennes reaktion.
Jag har inte sett den reaktionen i sådant sammanhang tidigare.

Hedvig har nog mer reagerat rationellt och konstaterat att hon missat händelsen på grund av t ex att hon är sjuk eller vad nu orsaken kan vara. I måndags frågade hon mig om cykelutflykten och jag förklarade att hon inte kan vara med på den när hon är sjuk. Då tittade lilla H på mig och stora tårar började rinna medan hon hulkade fram:

– Ja´ ville cykla med mina kompisal mamma… ja´ ville de´…

Åh, det skar lite i hjärtat och jag skyndade mig att lova att vi själva gör en cykelutflykt så fort hon är frisk.
Men att hon tänkte på det viset, att hon tänkte ytterligare ett led, att hon kände efter och att hon visade vad hon tänkte/tyckte/kände om att missa den efterlängtade cykelutflykten – det gladde mig!

Det vittnar om klokhet och det vittnar om eftertanke!

Hon är bäst lilla H…

♥

baka